Publikationer

En ny undersökning kartlägger möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i internationella förhandlingar om klimat- och miljöfrågor och i klimat- och miljöåtgärder. Undersökningen är en del av de utvecklingspolitiska uppdragsforskningar som finansieras av utrikesministeriet och som genomförs av finländska universitet som ingår i nätverket UniPID (Finnish University Partnership for International Development).

En ny studie om skuldsituationen i de afrikanska länderna söder om Sahara har publicerats på engelska. Rapporten har tillkommit på uppdrag av UniPID Utvecklingsstudier (UniPID DPS), finansieras av finska utrikesministeriet (MFA) och ingår i Finlands universitetspartnerskap för internationell utveckling (UniPID).

Utifrån statsminister Orpos regeringsprogram har utrikesministeriet tillsammans med arbets- och näringsministeriet, finansministeriet och intressentgrupper inom näringslivet utarbetat en plan för Finlands deltagande i återuppbyggnaden av Ukraina.

Årsberättelsen har skrivits utifrån sammanfattningar som har lämnats in av ministerier, organisationer och sekretariatet för nordiskt samarbete.

I denna norm beskrivs vad som avses med missbruk inom utvecklingssamarbetet och hur man bör förfara inom utrikesministeriet när det inom utvecklingssamarbetet uppkommer en misstanke om missbruk.

Syftet med den allmänna anvisningen är att ge praktisk information om riktlinjer för att förebygga och eliminera sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp och trakasserier inom utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndsarbetet. I anvisningen ingår centrala termer och principer och redogörs för Finlands internationella åtaganden, utrikesministeriets förväntningar på partnerna, riskfaktorerna för sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp och trakasserier och hur man rapporterar om misstänkta fall.

Målet för Finlands internationella strategi för vattensektorn (Finnish Water Way) är en ansvarsfull och rättvis vattenförsörjning globalt. Strategin som löper fram till 2030 fokuserar på hållbar förvaltning av vattenresurser.

Finlands internationella strategi för vattensektorn (2018-2030) är fem ministeriers (utrikesministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet) gemensamma strategi som även kan utnyttjas av intressentgrupperna i deras verksamhet. Strategin baserar sig på tre prioriterade områden (I Hållbar utveckling och vatten, II Människan och vatten, III Fred och vatten) samt övergripande mål för dessa.

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, som är förpliktande för FN:s medlemsländer. Det huvudsakliga syftet med resolutionen och därpå följande nio resolutioner är att stärka kvinnors roll och inflytande i konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande, och att öka kvinnors säkerhet i konflikter.

Under året 2022 antog Europeiska kommissionen ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Direktivet antogs för att möjliggöra grön omställning samt skydda mänskliga rättigheter, såväl i Europa som globalt.

Rapporten tillhandahåller en kortfattad kritisk analys av kommissionens förslag till direktiv om företagsbesiktning avseende mänskliga rättigheter och miljö. Rapporten tar up de minst utvecklade ländernas (MUL) synvinkel.

Att stärka civilsamhällena är ett viktigt mål i Finlands utvecklingspolitik och ett medel för att uppnå andra utvecklingspolitiska mål. Att stöda civilsamhällen är viktigt i den världspolitiska situationen, där de civila ytorna krymper och autokratiseringen ökar.

Studien analyserar hur finländska utbildningsexperter har positionerats strategiskt inom internationella organisationer och har inflytande på utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn. Dessutom identifierar studien experternas karriärvägar och utforskar deras syn på Finlands roll i det globala utvecklingssamarbetet inom sektorn.

Årsberättelsen har skrivits utifrån sammanfattningar som har lämnats in av ministerier, organisationer och sekretariatet för nordiskt samarbete.

Socialt skydd är en mänsklig rättighet och en avgörande åtgärd för att skydda mot fattigdom och möjliggöra hållbar tillväxt. När nya instrument för social skydd utformas för nya utmaningar, som t.ex. yttre påverkan (klimathändelser, naturkatastrofer, pandemier, krig, konflikter, fördrivning), finns det ett behov av att förstå programmen bättre och att ta hänsyn till genuskonsekvenser.

Syftet med utredningen var att ge vägledning för utvecklingen av Finlands långsiktiga projektbaserade utvecklingssamarbete i Nepal mot nya samarbetsformer, när landet strävar efter att bli ett medelinkomstland senast 2026.

Den 9 december 2021 antog statsrådet en redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna. Redogörelsen drar upp riktlinjer för Finlands internationella verksamhet för de mänskliga rättigheterna och styr, tillsammans med statsrådets program för grundläggande och mänskliga rättigheter, Finlands insatser nationellt och i EU.

Stärkandet av det multilaterala samarbetet är ett långsiktigt och centralt mål för Finlands utrikespolitik. För att lösa gränsöverskridande och delvis ännu okända utmaningar krävs samarbete som bygger på regelbaserad och internationell rätt.

FN:s säkerhetsråds resolution 2250 ”Unga, fred och säkerhet” från 2015 och de därpå följande resolutionerna 2419 (2018) och 2535 (2020) identifierar de ungas positiva och aktiva roll när det gäller att förebygga och lösa konflikter, bygga upp fred och förebygga våldsbejakande extremism. Medlemsländerna bör beakta de ungas behov och synpunkter samt öka de ungas delaktighet i beslutsfattandet och i alla skeden av fredsprocesser.

Den 27 maj godkände statsrådet en redogörelse om utvecklingspolitiken för de kommande valperioderna. Avsikten med redogörelsen är att skapa en gemensam helhetsbild av en utvecklingspolitik som det finländska samhället kan stödja på bred basis.

Utrikesministeriets personalstrategi bereddes i samarbete mellan ministeriets ledning och personal våren 2021.

Statsrådet godkände den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen och lämnade den till riksdagen för behandling den 29 oktober 2020. En utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse utarbetas för varje regeringsperiod i syfte att bedöma Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska omvärld och fastställa målen och prioriteringarna för Finlands verksamhet under de närmaste åren.

Skyldigheten att skydda betyder att varje stat enskildt och det internationella samfundet tillsammans har ett ansvar att förebygga, bekämpa och ingripa i omfattande grymheter.

Resultatkartorna och indikatorerna används som stöd för den strategiska styrningen och rapporteringen om utvecklingspolitikens resultat.

Ulkoministeriö asetti lokakuussa 2018 työryhmän, jonka tehtävänä oli selvittää, miten Suomi voisi tehostaa työtään globaalin oppimisen kriisin ratkaisemisessa. Raportissaan kehitys- ja koulutusalan toimijoista koostuva työryhmä esittää, että Suomen tulee nostaa koulutus kehitysyhteistyön ja -politiikan painopisteeksi ja lisätä merkittävästi siihen kohdistuvaa rahoitusta. Työryhmä korostaa myös tarvetta vahvistaa alan suomalaistoimijoiden välisiä synergioita entistä tiiviimmällä yhteistyöllä ja joustavammilla toimintatavoilla.

Utvecklingsfinansieringsbolaget Finnfund har framgångsrikt investerat allt mer i de fattigaste länderna och i svåra sektorer samtidigt som bolagets ekonomiska lönsamhet har bevarats. De positivaste utvecklingseffekterna hittas bland bolagets investeringar i jord- och skogsbruket. Uppgifterna framgår av en oberoende utvärdering av bolagets verksamhet.

Den utvecklingspolitiska resultatrapport som beretts vid utrikesministeriet överlämnades åt riksdagen den 1 november 2018. Rapporten presenterar de resultat som rapporterats inom utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet 2015–2018.

Den uppdaterade utgåvan av handboken för bilaterala program (Manual for Bilateral Programmes) ersätter den föregående versionen från 2016. Den nya utgåvan innehåller bland annat utrikesministeriets uppdaterade anvisningar angående användning av resultatstyrning och rättighetsperspektivet genom programcykeln och små andra uppdateringar om genomförandet av programcykeln.

Finlands kompetens på utbildningsområdet är i världsklass. Detta borde synas tydligare i utvecklingssamarbetets prioriteringar och finansiering, framhåller utredningen ”Stepping Up Finland’s Global Role in Education”.

Nästan 90 procent av finländarna anser att utvecklingssamarbete är viktigt. Enligt medborgarna har Finland överlägset mest att ge utvecklingsländer i frågor som gäller utbildning.

Att stärka civilsamhället i utvecklingsländer är en väsentlig och oskiljaktig del av Finlands utvecklingssamarbete.

Det främsta syftet med denna kommunikationsstrategi för utrikesförvaltningen är att höja kommunikationsberedskapen.

Projekt inom ramen för Finlands handlingsplan för handelsrelaterat utvecklingssamarbetet (Aid for Trade Action Plan) har gett resultat och påverkat sektorer där Finland har en konkurrensfördel.

Projektet Finlands representation - struktur och verksamhetssätt granskade ministeriets och beskickningarnas strukturer, resurser och processer för att de krympande resurserna bättre ska kunna koncentreras till de viktigaste funktionerna.

Utrikesministeriet utarbetar årligen publikationen "Suomi ulkomaisissa tiedotusvälineissä" (Finland i utländska medier) utifrån pressöversikter från ambassaderna: Finland i utländska medier 2001-2012 (på finska) och debatt i Finland (på svenska).

Statrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse

Bedömningen har nu sammanställts av en oberoende expertgrupp och överräcktes till utrikesminister Timo Soini den 29 april 2016.

Syftet med dessa engelskspråkiga anvisningar är att stödja tillämpandet av ett rättighetsperspektiv i utvecklingssamarbetet. Anvisningarna gäller alla utvecklingssamarbetets viktigaste former: bilateralt samarbete, multilateralt samarbete, det civila samhällets samarbete och den privata sektorns instrument. Anvisningarna behandlar också politisk dialog som stöd för rättighetsperspektivet.

Programmet för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2016