Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter

Folkrätten

Till de finländska prioriteterna inom folkrätten hör bland annat att eliminera strafflösheten för de allra allvarligaste internationella brotten, att främja rättsstatens principer globalt samt rent allmänt att stärka en regelbaserad internationell ordning.

Den internationella rätten eller folkrätten reglerar primärt relationerna mellan stater samt internationella organisationers verksamhet. Den bygger en grund för en stabil internationell ordning samt för internationell fred och säkerhet.

Gemensamt överenskomna internationella normer och övervakningen av hur de följs är en nödvändighet för att det globala samfundet ska fungera.

Utrikesministeriet är aktivt med om att utveckla folkrätten och arbetar för att den ska genomföras och verkställas. I det sammanhanget spelar FN en central roll.

Det hör till FN:s kärnuppgifter att utveckla folkrätten och att arbeta för att den efterlevs. FN-stadgan i sig hör till folkrättens mest betydande källor.

Inom FN har man under decenniernas lopp byggt upp ett omfattande nätverk på flera hundra internationella fördrag och konventioner som spelar en central roll såväl som reglerare av internationella relationer som i medlemsstaternas rättsliga utveckling.

FN:s internationella rättskommission spelar en viktig roll som utvecklare av folkrätten.

Bland de regionala organisationerna är Europarådet ur finländsk synpunkt särskilt central som utvecklare och främjare av folkrätten.

Finland medverkar aktivt i den diskussion som förs inom EU om hur folkrätten ska utvecklas och dess genomförande främjas.

Till de finländska prioriteterna inom folkrätten hör bland annat att eliminera strafflösheten för de allra allvarligaste internationella brotten, att främja rättsstatens principer globalt samt rent allmänt att stärka en regelbaserad internationell ordning.

Finland är också aktivt med om att utveckla den internationella havsrätten och den internationella humanitära rätten och om att stärka genomförandet.

Utrikesministeriets rättstjänst tillhandahåller folkrättslig expertis och rådgivning till stöd för beslutsfattandet inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Eliminering av strafflösheten för de allvarligaste internationella brotten

Bekämpning av strafflösheten för skyldiga till de allra allvarligaste internationella brotten, såsom folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, hör till Finlands prioriteter inom folkrätten.

Eliminering av strafflösheten hör till prioriteterna också i Finlands FN-politik.

Finland agerar aktivt inom FN och EU och på andra internationella arenor för att minska strafflösheten.

Finland stödjer också finansiellt, politiskt och genom praktiskt samarbete den permanenta Internationella brottmålsdomstolens (ICC), liksom även ad hoc-domstolarnas (bland annat Jugoslavientribunalen, Rwanda-tribunalen och Specialdomstolen för Sierra Leone som redan avslutat sin verksamhet) verksamhet och ett korrekt slutförande av arbetet i domstolarnas residuala mekanismer.

Det är primärt staternas ansvar att väcka åtal för de allra allvarligaste internationella brotten. Också med tanke på brottsoffren och deras rättigheter vore det viktigt att se att rätt skipas på det nationella planet.

När lagföring av olika skäl inte är möjlig för stater blir de internationella domstolarnas, särskilt ICC:s, roll central för att minska strafflösheten.

Inom området för minskad strafflöshet har Finland fäst särskild vikt vid att förbättra brottsoffrens ställning och rättigheter. Att minska strafflösheten kan också ses som ett element i ett mera allmänt stöd för en rättsstatlig utveckling i sköra länder.

Internationella brottmålsdomstolen

Romstadgan som inrättade Internationella brottmålsdomstolen (ICC) trädde i kraft år 2002 och till dags dato har 123 stater tillträtt stadgan.

Domstolen finns i Haag, Nederländerna.

Finland har ända från början hört till dem som understöder ICC. Finland deltog aktivt i förhandlingarna om stadgan och ratificerade den snabbt.

Domstolens behörighet gäller brott som begås av enskilda personer: massmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Ytterligare är det meningen att beslut om att inleda behörighet för ICC vad avser aggressionsbrott ska fattas tidigast 2017.

Initiativ till att ta upp en bestämd situation till behandling i domstolen kan tas av en stadgepart, av domstolens åklagare eller av Förenta nationernas säkerhetsråd.

En förutsättning för domstolens behörighet i de två förstnämnda fallen är att antingen den stat inom vars territorium brottet har begåtts eller den stat vars medborgare är misstänkt för brottet är part i stadgan eller separat har erkänt domstolens behörighet.

ICC:s offerfond

Finland har aktivt arbetat för att säkerställa att offrens ställning är i enlighet med Romstadgan och att deras rättigheter verkställs fullt ut.

I enlighet med Romstadgan har offren rätt att delta i pågående ICC-rättegångar, men också rätt till gottgörelse.

Offerfonden (Trust Fund for Victims) är en fond i anslutning till domstolen vars mandat utgår från Romstadgan och som inrättades på beslut av stadgepartsförsamlingen år 2002.

Fondens mandat omfattar å ena sidan verkställandet av ersättningar som bestämts som slutresultat av ICC:s rättegångar och, å andra sidan, att bistå offer för brott som ingår i ICC:s behörighet redan innan domen meddelas.

Ansvaret för gottgörelser som betalas ut på beslut av ICC ligger primärt hos den som konstaterats skyldig, men ICC kan också överlåta verkställandet av gottgörelserna till offerfonden till exempel när den skyldige har konstaterats medellös.

ICC kan också bestämma att egendom som omhändertagits av den skyldige under rättegången eller senare ska användas av offerfonden för gottgörelser.

Till övriga delar fås de medel som offerfonden använder för gottgörelser som frivilliga donationer av stater och andra aktörer.

Verkställandet av ICC:s första gottgörelsebeslut har knappt påbörjats, men allmänt projektstöd har offerfonden stått för allt sedan 2007.

Över 110 000 brottsoffer i Demokratiska republiken Kongo och i Uganda har redan fått konkret bistånd via ICC:s offerfond.

Stödet till offer för sexuellt våld har stått i fokus i offerfondens projektverksamhet.

Minister Elisabeth Rehn representerar västländerna som medlem av offerfondens direktion. Finland hör också till de långvarigaste donatorerna för ICC:s offerfond.

Finland har bland annat åtagit sig att bidra med inalles 800 000 euro till offerfonden under 2012–2015. Stödet har öronmärkts som stöd till offer för sexuellt våld.

Justice Rapid Response

Justice Rapid Response (JRR) – rättsliga snabbinsatser – är en internationell mellanstatlig samarbetsmekanism som syftar till att förbättra den internationella gemenskapens förutsättningar att lagföra skyldiga till de allra allvarligaste internationella brotten och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att säkerställa folkrättens centrala ställning i efterkrigssituationer.

Mekanismens viktigaste uppgift är att på begäran med hjälp av sina sakkunniga understöda stater och internationella organisationer vid utredning av de allvarligaste internationella brotten.

JRR ökar samtidigt de hjälpbegärande staternas eller organisationernas egen förmåga att reagera på kränkningar av internationell rätt eller mänskliga rättigheter och på verkställandet av internationell straffrätt.

Under den tid snabbinsatserna har funnits har mekanismen svarat på begäran om sakkunniga bland annat för läget i Haiti, Kirgizistan, Elfenbenskusten, Libyen och Syrien.

När det gäller internationella organisationer samarbetar JRR främst med FN och ICC.

Finland är ordförande för JRR:s ledningsgrupp (Executive Board). Övriga medlemmar är Nederländerna, Kanada, Schweiz, Sverige, Uganda, Sierra Leone, Colombia, Argentina och Sydkorea.

Finland understöder JRR:s verksamhet också finansiellt.

Internationell humanitär rätt

Inom internationell humanitär rätt har utrikesministeriet en roll som ansvarig och samordnare när Finland deltar i arbetet för att utveckla och verkställa den internationella humanitära rätten i diskussioner och samarbete mellan staterna och i samarbete med Röda korset och Röda halvmånsrörelserna.

Utrikesministeriet har en arbetsgrupp för internationell humanitär rätt med främsta uppgift att informera om Genèvefördragen, utbyta information och följa den humanitära rättens utveckling.

Arbetsgruppen sammanför flera representanter för statsförvaltningen och också för organisationerna.

Takaisin ylös