Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Europeiska unionens militära krishantering

Operation EU NAVFOR ATALANTA vid Somalias kust (Foton: Nortwood, UK, källa: www.mschoa.eu)Operation EU NAVFOR ATALANTA vid Somalias kust (Foton: Nortwood, UK, källa: www.mschoa.eu)

Europeiska unionens militära krishanterings utveckling har påverkats av erfarenheterna från 1990-talets kriser på Västra Balkan. Då hade unionen inte tillräcklig handlingskapacitet att förebygga kriserna och lösa konflikterna.

Till krishanteringens utveckling har också Afrikas konflikter och kriser bidragit. EU strävar efter att lösa dem genom att intensifiera samarbetet med FN och Afrikas länder samt med regionala organisationer så som Afrikanska unionen (AU).
 


Gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP)

Enligt avtalet om EU-konstitutionen kan den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) leda till ett gemensamt försvar om Europeiska rådet så beslutar, och om medlemsstaterna godkänner beslutet på rekommendation av Europeiska rådet i enlighet med de krav som deras statsförfattningar ställer.

Unionens allmänna integrationsutveckling, Europas säkerhetssituation, den transatlantiska förbindelsens och Natos utveckling, samt slutligen medlemsländernas vilja och politiska beslut inverkar på förverkligandet av ett gemensamt EU-försvar, som kan anses vara ett tänkbart mål på lång sikt.


Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsoperationer

Operationen EUFOR ALTHEA 

Bosnien och Hercegovina

Finländska fredsbevarare i Bosnien och Hercegovina vid flagghissning den 4.6.2009. Fotoarkiv: EUFOR ALTHEAFinländska fredsbevarare i Bosnien och Hercegovina vid flagghissning den 4.6.2009. Fotoarkiv: EUFOR ALTHEA

I slutet av år 2004 övergick den Natoledda operationen SFOR (Stabilisation Force) i Bosnien och Hercegovina till EU-styre under namnet operation EUFOR ALTHEA.

Althea är EU:s största krishanteringsoperation hittills. Till operation Altheas uppgifter har hört att bidra till att Bosnien och Hercegovina stabiliseras och att verkställa de militära delarna av Daytonavtalet.

Vid sidan av sina huvudsakliga uppgifter har EUFOR ALTHEA deltagit i kampen mot organiserad brottslighet. I och med att säkerhetsläget har blivit bättre i Bosnien och Hercegovina har operationen skurits ner. Sammanlagt ca 600 personer deltar i operationen. I början av april 2013 deltog åtta finländare i operationen. EUFOR ALTHEA håller på att inleda utbildnings- och stödverksamhet i Bosnien och Hercegovina för att förstärka sin egen kapacitet inom försvarssektorn.

EU NAVFOR Somalia - operation ATALANTA

Somalias kust

Från Finland deltog minfartyget Pohjanmaa (Foto: Northwood, UK. Källa: www.mschoa.eu)Från Finland deltog minfartyget Pohjanmaa (Foto: Northwood, UK. Källa: www.mschoa.eu)

I december 2008 inledde EU sin första marina insats EU NAVFOR Somalia (ATALANTA). Den nuvarande mandatperioden sträcker sig till utgången av 2014.

Syftet med insatsen är att skydda humanitära transporter, särskilt Världslivsmedelsprogrammet WFP:s transporter till Somalia, likaså annan sjötrafik i regionen och dessutom att bekämpa sjöröveri i somaliska vatten. Trots att sjöröveri har minskat under den senaste tiden hotar den fortfarande både livsmedelsleveranser och handelssjöfart.

Operationens sammansättning varierar efter årstid, och styrkan är ca 1 500 personer. EU NAVFOR Atalanta består av militärfartyg med besättningar samt av luftbevakningsstyrkor.

Finland deltog i operationen Atalanta med minfartyget Pohjanmaa mellan februari och april 2011. År 2013 skickar Finland en självständig avdelning med högst 25 soldater för skydd av fartyg för högst sex månader. Finland bidrar fortsättningsvis med stabsofficerare.

Operationen EUTM Somalia

Uganda/Somalia

EU:s militära krishanteringsinsats EUTM Somalia utbildar somaliska säkerhetsstyrkor i Uganda. Det finns planer på att stegvis flytta utbildningen från Uganda till Mogadishu i Somalia så snart säkerhetsläget tillåter detta. Operationen genomförs i samarbete mellan Afrikanska unionens fredsbevarande insats AMISOM i Somalia, FN, Uganda och USA.

Operationen, som påbörjades år 2010, har ansetts vara lyckad och dess mandatperiod har förlängts till maj 2015. I fortsättningen omfattar operationen också utbildning och mentorskap inom försvarsministeriet och huvudstaben. Syftet är att utveckla Somalias egenansvar när det gäller att förbättra säkerhetsstrukturer samt att stödja utvecklingen av den militära styrkan. Finland fortsätter att delta i operationen med högst tio soldater. I operationen deltar sammanlagt högst 125 soldater.

  • EUTM Somalia på Europeiska utrikesförvaltningens webbplats

Operationen EUTM Mali

Mali

EUTM Mali är EU:s nya militära krishanteringsinsats som inleddes i februari 2013. Operationens mandatperiod sträcker sig i inledningsfasen till maj 2014. EUTM Mali är inte en operativ krishanteringsinsats, utan den syftar till att stödja Malis försvarsmakt genom utbildning och rådgivning så att den kan ta hand om landets territoriella integritet.

Operationen omfattar bl.a. utbildning av Malis stridsgrupper, gruppchefer och personer med specialuppdrag samt utveckling av kommandostrukturen och logistiken inom Malis armé. Mänskliga rättigheter och skydd av civila är viktiga delar i utbildningen. Personalen vid EUTM Mali deltar inte i stridsverksamheten. Cirka 500 personer deltar i operationen, och Finland deltar med högst 12 soldater.

  • EUTM Mali på Europeiska utrikestjänstens webbplats

Resursutveckling

Enligt det Allmänna mål som fastställts av Europeiska rådet år 1999 (Headline Goal 2003) skulle unionen till år 2003 ha beredskap att på 60 dagar försätta upp till 60 000 soldater i handlingsberedskap så att alla EU:s militära krishanteringsuppgifter (Petersbergsuppgifterna) är täckta, och så att trupperna kan ägna sig åt operationen i minst ett års tid. För Helsingfors del är målet gällande trupperna i stort sett uppnått, men unionen har fortfarande luckor när det gäller strategisk transportkapacitet, lufttankning samt stridslednings- och kommunikationssystem.

EU strävar idag efter att utveckla sina militära krishanteringsresurser i enlighet med det allmänna målet som godkändes år 2004 (Headline Goal 2010), där man mer än tidigare fäster uppmärksamhet vid resursutvecklingens kvalitativa frågor. Med det avses bättre förmåga att samverka bland stridsavdelningarna, kapacitet att snabbt sända stridsavdelningar till operationsområden, och kapacitet att upprätthålla stridsavdelningar på operationsområden.

Ett betydande steg för EU:s militära resursutveckling var grundandet av Europeiska försvarsbyrån (European Defence Agency) år 2004, som ansvarar för utvecklingen av EU:s försvarsresurser och samarbete gällande försvarsmaterial, forskning och anskaffningar. Byrån lyder under Europeiska unionens råd. Man förväntar sig att försvarsbyrån ska bidra med effektivitet och kvalitativ vägledning till utvecklingen av de militära resurserna.


EU:s stridsavdelningar – krishanteringsuppdrag som kräver snabbt militärt agerande

EU:s medlemsländer har bildat så kallade stridsavdelningar för militära krishanteringsuppdrag som kräver snabbt agerande. Med snabbt agerande avses kapacitet att snabbt förflytta sig till krisområden.

EU:s stridsgrupper kan delta i kortvariga men krävande krishanteringsoperationer, t.ex. som stöd för FN:s fredsbevaringsuppdrag. Stridsavdelningarna innebär inte att EU håller på att få nya uppgifter utan avdelningarnas verksamhet bygger på de krishanteringsuppgifter som fastställts för unionen (de så kallade Petersbergsuppgifterna).

Det är frivilligt att delta i stridsavdelningarna, liksom i unionens övriga krishanteringsuppgifter, och varje land har rätt att bestämma självt om deltagande i operationer.

EU:s stridsavdelningar har varit stadda i full beredskap från 2007, två avdelningar samtidigt ett halvt år i taget. Målet är att unionen vid behov skall ha förmåga att sända stridsavdelningar till två olika krishanteringsoperationer samtidigt. Snabb insats betyder att stridsgrupperna bör befinna sig på platsen för operationen tio dagar efter att EU har beslutat att de ska sättas in. Operationerna ska inte pågå längre än 4 månader. Än så länge har EU:s stridsgrupper inte använts i någon operation.

Finland ingick i två beredskapsturer under första hälfterna av år 2007 och 2008. Senast ingick Finland i en beredskapstur i början av år 2011. I den av Sverige ledda truppen ingick förutom Finland, Norge, Estland och Irland, och i den av Nederländerna ledda truppen förutom Finland, Tyskland, Österrike och Litauen.


Karta: Finlands deltagande i krishantering
 

pdfKarta: Finlands deltagande i krishantering (PDF)

Takaisin ylös