Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter

Tiden före Finlands självständighet: skötseln av utrikesärenden under autonomin

Under rysk överhöghet

Under svenska tiden hade Finland ingen egentlig egen beslutsmakt i utrikespolitiska frågor. Samma situation fortsatte även efter det att Finland anslöts till Ryssland år 1809. Den autonomi som Ryssland beviljade Finland sträckte sig inte till utrikespolitiska frågor.

Kommittén för finländska ärenden i S:t Petersburg

Kommittén för finländska ärenden i S:t Petersburg vid sekelskiftet. Kommittén fungerade som en länk mellan Finland och moderlandets förvaltning. Foto: Museiverket, historiska bildarkivetKommittén för finländska ärenden i S:t Petersburg vid sekelskiftet. Kommittén fungerade som en länk mellan Finland och moderlandets förvaltning. Foto: Museiverket, historiska bildarkivet

Som representant för det autonoma storfurstendömet Finland i S:t Petersburg fungerade en ministerstatssekreterare. Ministerstatssekreterarens uppgift var att för ryska kejsaren föredra de ärenden gällande Finland som underställts honom. Kommittén för finländska ärenden fungerade som en länk mellan Finland och moderlandets förvaltning.

Enligt lagen skulle ministerstatssekreteraren vara finsk medborgare, men från denna praxis avvek man under ofärdsåren i början av 1900-talet.

Vid kommittén för finländska ärenden fungerade även universitetets kanslersämbete och Finlands passbyrå. Kommittén för finländska ärenden hade även anförtrotts övervakningen av finländska medborgares konsulära ärenden. Rätt många personer som hade arbetat vid kommittén för finländska ärenden flyttade sedermera över till det självständiga Finlands utrikesförvaltning.

Finländarnas representationssträvanden under autonomin

Finländarna hade även vissa smärre representationssträvanden under autonomins tid. Dessa hade ett starkt samband med ekonomiska målsättningar. Under autonomin tog man till exempel upp frågan om att inrätta en egen konsulär representation i för Finlands del betydande handelsländer. Så långtgående planer förverkligades emellertid aldrig.

Den finländske Alarik Örnhjelm utnämndes emellertid 1887 till handelsrepresentant vid Rysslands representation i London. Örnhjelm fungerade under Rysslands utrikesministerium men han hade rätt att rapportera om Storbritanniens smörmarknad direkt till Finland. Endast ett fåtal finländare inledde emellertid under autonomins tid en egentlig karriär inom den ryska utrikesförvaltningen.

Det är även skäl att uppmärksamma att flera stater hade en konsulär representation i Finland. Före första världskriget hade bland annat Sverige, Tyskland, Österrike-Ungern, Argentina, Frankrike och Storbritannien en utsänd konsulär representation i Finland, medan till exempel Förenta staterna representerades genom en finländsk honorärkonsul. De finländska honorärkonsulerna hade främst valts bland representanter för handel och sjöfart.
Bland finländarnas inofficiella försök att representeras i utlandet kan till exempel nämnas informationsverksamheten under ofärdsåren, genom vilken man direkt försökte påverka den allmänna opinionen och inflytelserika kretsar i målländerna. Avsikten var att försöka vända den internationella opinionen mot Rysslands förtryckspolitik mot Finland.

Jägarrörelsens representationssträvanden

Från inledningsskedet av första världskriget försökte även jägarrörelsen anordna en egen representation i utlandet. Dess målsättning var förverkligandet av fullständig självständighet för Finland, och detta skulle uttryckligen ske med Tysklands hjälp. Jägarrörelsen hade en relativt lös organisation, men som resultat av aktiv verksamhet grundades år 1915 ett truppförband bestående av finländska frivilliga vid Tysklands armé.

Jägarrörelsen försökte anordna en egen representation i utlandet under första världskrigetCentrum för denna verksamhet blev Stockholm och Berlin. På bilden personer vid den s.k. ”Wetterhoffska byrån”. Fritz Wetterhoff fungerade som jägarrörelsens representant i Tyskland.Jägarrörelsen försökte anordna en egen representation i utlandet under första världskrigetCentrum för denna verksamhet blev Stockholm och Berlin. På bilden personer vid den s.k. ”Wetterhoffska byrån”. Fritz Wetterhoff fungerade som jägarrörelsens representant i Tyskland.

Centrum för denna inofficiella jägardiplomati var Berlin och Stockholm. Många representanter för jägardiplomatin övergick till utrikesförvaltningen genast då Finland blev självständigt. Efter det att Tyskland förlorade första världskriget blev dock de som tydligast stämplats som tysksinnade tvungna att ge upp sina uppdrag.

Detta dokument

Sidansvarig Enheten för kommunikation

Uppdaterat 10.9.2010

Takaisin ylös