Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet
Nyheter, 7.9.2017

Den illegala handeln med konventionella vapen fortfarande ett stort problem

Vapenhandeln i världen har under de senaste fem åren för första gången överskridit i antal det vi hade under det kalla kriget. Vapenhandelns värde beräknas närma sig 100 miljarder dollar per år. Vad innebär detta för den internationella säkerheten? Och för de mänskliga rättigheterna? Finland är för närvarande ordförande för världens enda avtal som reglerar den internationella handeln med konventionella vapen.

klaus_nakamitsu
Ambassadör Klaus Korhonen diskuterar med chefen för FN:s kontor för nedrustning, undergeneralsekreterare Izumi Nakamitsu, om hur man kan intensifiera samarbetet mellan olika mekanismer för vapenkontroll. Foto: Iida-Maria Tammi

Enligt en försiktig bedömning dör mer än en halv miljon människor varje år till följd av väpnat våld. Vapen som ursprungligen sålts lagligt hamnar av olika orsaker under årens lopp i fel händer. Den oreglerade vapenhandelns destabiliserande effekter förblir sällan lokala.

År 2013 tog det internationella samfundet tag i denna utmaning och röstade med stor majoritet för ett internationellt vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT) i FN:s generalförsamling.

Det var det första internationella avtalet som reglerar handeln med konventionella vapen. Syftet är att få till stånd möjligasta strikta internationella krav på vapenhandeln och att förhindra den illegala vapenhandeln.

Finland har arbetat aktivt för fördraget under mer än tjugo år och för ett år sedan valdes ambassadör Klaus Korhonen till vapenhandelsfördragets tredje ordförande. Innan det var Finland en av fördragets vice ordförande.

Gemensamma spelregler för den internationella vapenhandeln?

”Med hjälp av vapenhandelsfördraget försöker vi säkerställa att de vapen som säljs inte används till kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller i strid med nationell lagstiftning och folkrätt”, konstaterar Korhonen.

Nästan överallt i världen finns det redan nationella system för att övervaka handeln med försvarsmateriel. Utmaningen är att praxis i olika länder varierar och att det alltid finns länder som är villiga att tillåta överföringar av vapen som andra vill förbjuda.

”Varje land gör sin egen bedömning om det tillåter en viss vapenöverföring. Beslutet påverkas av till vem och för vilket ändamål vapnen är ämnade och hur pålitlig denna information är. ”

Ännu idag kan man genom olika alternativa rutter transportera vapen till länder och användare vars ansvarsfullhet inte kan garanteras.

Mål: ett globalt avtal

Under sitt ordförandeskap har Korhonen gjort besök på tre kontinenter för att försöka övertala stater som står utanför fördraget att ansluta sig som fullskaliga parter. Målet är att med tiden nå ett universellt avtal som gäller alla världens länder.

ATT-kuva
Regionala organisationer är i en nyckelposition i genomförandet av vapenhandelsfördraget. Afrikanska unionens kommission för fred och säkerhet stöder vapenkontroll som en del av sitt initiativ Silencing the Guns by 2020. Foto: Jukka Pajarinen

Under Finlands ordförandeskap har fem nya stater anslutit sig till fördraget, vilket ökar antalet parter till 92 stater. Det är nästan hälften av alla FN:s medlemsstater.

Enligt Korhonen är det viktigaste en ständigt pågående politisk dialog och förståelse för olika nationella synvinklar.

”Varje land har sin egna unika situation där fördragets olika för- och nackdelar väger olika tungt”, konstaterar han.

”I bräckliga stater är den främsta behållningen med fördraget att regionen kan stabiliseras och sedan utvecklas. Andra ser fördraget som ett verktyg i kampen mot terrorism eller organiserad brottslighet.”

Till tema för följande partsmöte under Finlands ledning har man valt hållbar utveckling. Det viktigaste globala målet med tanke på vapenhandelsfördraget är mål 16.4 som handlar om åtgärder mot illegala finansiella flöden, vapenströmmar och organiserad brottslighet.

Oreglerad vapenhandel berör alla världens länder

Finlands ordförandeskap tar slut nu i september i och med att vapenhandelsfördragets tredje partsmöte avslutas. Korhonen framhåller emellertid att påverkansarbetet inte får vara beroende av vissa förtroendeuppdrag.

”Följderna av oreglerad vapenhandel berör i praktiken alla världens länder. Det är viktigt att varje stat känner ett ägarskap i ATT och aktivt uppmuntrar sina grannar, handelspartner och andra likasinnade att ansluta sig till avtalet.

Att-kartta
De tre största vapenexportörerna (Förenta staterna, Ryssland och Kina) står fortfarande utanför ATT och av dessa har endast Förenta staterna undertecknat fördraget. Foto: ATT:s sekretariat

Korhonen tackar för det stöd Finlands politiska ledning och de finländska intressegrupperna gett ordförandeskapet. Myndigheter, forskare och civilsamhällesorganisationer och företrädare för industrin har varit med. Korhonen berättar att hans team haft stor hjälp av alla avdelningar vid utrikesministeriet och han betonar att ett projekt av detta slag alltid är en gemensam ansträngning.

De finländska ambassaderna och konsulaten har haft en central roll eftersom det varit en av Finlands prioriteter under ordförandeskapet att uppmuntra nya stater att ansluta sig och att föra dialog i olika delar av världen. Ambassaderna har gjort omfattande kartläggning av nationella planer för anslutning till ATT och de har också i hög grad ansvarat för att ordna besök i olika delar av världen. ”Det har varit fint att kunna visa upp den finska utrikesrepresentationens effektivitet, kunnighet och gästfrihet för internationella partner”, säger Korhonen.

Den rättsligt bindande fördragstexten är ett viktigt redskap i regleringen av vapenhandeln. Sist och slutligen hänger ändå avtalets betydelse på hur många av världens stater som förbinder sig till att genomföra det i praktiken.

Vapenhandelsfördragets tredje partsmöte hålls i Genève den 11–15 september 2017. Då väljs ambassadör Korhonens efterföljare. Finlands delegation vid partsmötet leds av utrikesminister Timo Soini.

IIda-Maria Tammi                                                                                                              Skribenten arbetar vid enheten för vapenkontroll

Takaisin ylös