Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter

Reglering

Ambitionen är att åstadkomma en enhetligare och öppnare reglering. Inom ämnet reglering förhandlar man också om sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder och olika sektorer. Man räknar med att nå de största fördelarna med avtalet genom att avveckla hinder som orsakas av onödig reglering.

Syftet med förhandlingarna är inte att sänka nivån på hälso-, säkerhets-, konsument-, arbetar- eller miljöskyddet i EU och USA, utan att avskaffa onödig byråkrati. Genom avtalet befattar man sig inte med parternas regleringsrätt.

Enhetligare och öppnare reglering

Man räknar med att nå de största fördelarna med avtalet genom att avveckla hinder som beror på onödig reglering.

I detta avseende är målet med avtalet att:

  • öka samarbetet mellan regleringsmyndigheterna i EU och USA och stärka god regleringspraxis i beredningen och verkställandet av författningar
  • minska överlappande test- och certifieringskrav
  • förbättra samarbetet i frågor som rör sanitära och fytosanitära åtgärder
  • underlätta handeln mellan EU och USA genom att minska regleringshindren inom nio sektorer, bl.a. läkemedels- och fordonssektorn.

Den höga nivån på hälso-, säkerhets-, konsument-, arbetar- och miljöskydd i EU och i Finland försvagas inte. Genom avtalet befattar man sig inte med parternas rätt att utfärda egna lagar och bestämmelser.

Varorna och tjänsterna ska också i framtiden uppfylla EU:s eller USA:s föreskrifter om till exempel människornas eller miljöns säkerhet.

Då EU och USA avtalar om enhetliga regler är det sannolikt att också andra handelspartner tillägnar sig dessa regler.  I bästa fall kan de utvecklas till internationella normer eller standarder. Detta skulle ha stora positiva effekter på den internationella handeln och på strävan efter att förbättra regleringen globalt sett.

Regleringssamarbete

Avsikten med avtalet är att förbättra samarbetet mellan regleringsmyndigheterna i EU och USA inom sådana avtalsenliga sektorer där parterna har ett gemensamt intresse. Genom regleringssamarbetet strävar man efter att förenhetliga regleringen utan att försämra nivån på hälso-, säkerhets-, konsument-, arbetar- eller miljöskyddet. Både EU och USA har gett egna förslag till ett kapitel om regleringssamarbete. EU gav ett nytt förslag i februari 2016.

EU anser att om regleringsmyndigheterna samarbetar redan i ett tidigt skede, till exempel genom att utbyta aktuell forskningsinformation, kan bägge parternas resurser utnyttjas effektivt. Samtidigt undviker man att skapa onödiga handelshinder. Regleringssamarbetet är inte obligatoriskt. EU:s och USA:s regleringsmyndigheter samarbetar inte i sådana fall där de saknar ett gemensamt intresse. Parterna har full rätt att även framöver utfärda bestämmelser på det sätt som de anser vara bäst i enlighet med sina egna lagstiftningsprocesser.

EU:s förslag innehåller flera bestämmelser som är ämnade att säkerställa transparensen i samarbetet och intressenternas möjligheter att bli hörda.

God regleringspraxis

Avtalet ska innehålla förbindelser som bekräftar att EU och USA tillämpar god regleringspraxis när de bereder och verkställer författningar. Bägge parterna har i samband med förhandlingarna gett egna förslag till ett kapitel om god regleringspraxis. EU gav sitt nya förslag till USA i februari 2016.

EU:s förslag innehåller god regleringspraxis som tillämpas i EU och USA och som är gemensam för bägge systemen.

Denna praxis rör bland annat:

  • regleringens öppenhet
  • intressenternas möjlighet att påverka utvecklingen av författningar
  • förhandsinformation om planerade författningsprojekt
  • hörandet av intressenter
  • konsekvensbedömningar

Ingenting hindrar parterna från att upprätthålla eller utveckla en skyddsnivå som de anser vara nödvändig och ingenting begränsar parternas regleringsrätt.

Sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS)

Med sanitära och fytosanitära åtgärder (Sanitary and Phytosanitary Measures, SPS) avses sådana tekniska föreskrifter, standarder, bedömningsförfaranden eller andra åtgärder som är avsedda att skydda människors, djurs eller växters liv och hälsa. Denna typ av åtgärder kan vidtas under förutsättning att de inte tillämpas på ett sätt som grundlöst begränsar internationell handel.

När det gäller sanitära och fytosanitära åtgärder utgår förhandlingsparterna från principerna i Världshandelsorganisationen WTO:s avtal om sanitära och fytosanitära frågor samt det gällande bilaterala veterinäravtalet. Målet med förhandlingarna är att minimera de negativa handelseffekterna av sanitära och fytosanitära åtgärder genom att förbättra samarbetet mellan EU:s och USA:s myndigheter, dock med beaktande av parternas rätt att bedöma och kontrollera risker samt skydda människors, djurs och växters hälsa. I förhandlingarna fokuserar man särskilt på att underlätta handeln genom att definiera områden där man kan minska den administrativa bördan men samtidigt upprätthålla en hög nivå i fråga om livsmedelssäkerhet.

EU strävar särskilt efter att klargöra importförfarandena och få exporten av livsmedel att fungera smidigare i praktiken. Till detta hör till exempel EU:s mål att få USA att erkänna EU som en enda helhet när det gäller godkännandeförfaranden. För tillfället erkänner EU USA som en helhet i godkännandeförfaranden, men USA erkänner inte EU som en helhet. Ett annat viktigt mål för EU är att intensifiera samarbetet framför allt i frågor som rör djurs välbefinnande.

Syftet med förhandlingarna är inte att befatta sig med parternas rätt att upprätthålla en hög nivå inom livsmedelssäkerhet. Förhandlingarna går inte ut på att försvaga standarder eller äventyra konsumenternas hälsa för kommersiell vinning. Det finns däremot mycket man kan göra, till exempel vad gäller samarbete och utbyte av information, för att förbättra livsmedelssäkerheten och konsumenternas påverkningsmöjligheter. Ur företagens synvinkel skulle detta minska mängden onödig byråkrati.

EU har redan i början av förhandlingarna konstaterat klart och tydligt att förhandlingsparterna inte kommer att ändra EU:s grundläggande lagstiftning om genteknik och hormoner. Det är redan möjligt att importera genetiskt modifierade organismer eller produkter som tillverkats av dessa till EU, förutsatt att de har godkänts för användning som livsmedel eller foder eller för odling.

Godkännandeprocessen innefattar bland annat en riskbedömning som görs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (European Food Safety Authority), utlåtanden av EU:s medlemsstater samt offentligt samråd. Livsmedel eller foder som innehåller genetiskt modifierade ingredienser eller som är tillverkade av sådana ska märkas på ett adekvat sätt.

Också i fråga om hormonkött har EU en egen klar lagstiftning som förbjuder användning av tillväxt- och produktionsfrämjande hormoner och andra ämnen på produktionsdjur. Frågan har behandlats i WTO, och EU och USA har kommit överens om ett arrangemang där nötkött som inte har behandlats med hormoner kan importeras från USA till EU.

Avtalet kommer inte direkt att undanröja alla handelshinder och regleringsutmaningar inom handeln med jordbruksprodukter. Det beror bland annat på att EU och USA tillämpar olika approacher när det gäller reglering. Genom förhandlingarna försöker man hitta de områden där myndigheternas samarbete kan förbättras och verksamheten effektiviseras. Detta skulle skapa konkreta fördelar i den bilaterala handeln med jordbruksprodukter.

Bägge parterna har gett ett SPS-textförslag.

Tekniska handelshinder

Målet är att förbättra möjligheterna att få produkter som tillverkats i den ena partens område in på den andra partens marknad. Följaktligen satsar man på att minska antalet handelshinder som beror på olika tekniska produktföreskrifter, standarder och dubbla test-, gransknings- och certifieringskrav. Detta skulle minska kostnaderna för företagen och myndigheterna, och konsumenterna skulle gynnas bland annat av att produkterna kommer snabbare ut på marknaden.

Den höga nivån på hälso-, säkerhets-, konsument-, arbetar- och miljöskydd i EU och i Finland försämras inte. Det är inte meningen att EU eller USA ska ändra sitt eget system för att det ska motsvara den andra partens system. Man befattar sig inte med parternas rätt att utfärda egna lagar och bestämmelser.

EU och USA har gett förhandlingsförslag gällande tekniska handelshinder.

EU har som mål att bland annat:

  • öka användningen av sådana internationella standarder i USA som används i stor utsträckning i EU och i andra länder
  • minska onödiga dubbla och tunga test-, gransknings- och certifieringsförfaranden som företagen är tvungna att tillämpa på en och samma produkt för båda marknaderna
  • göra beredningen av författningar öppnare och mer förutsebar och förbättra tillgången till uppgifter
  • utöka standardiseringsorganens samarbete.

Dessutom kommer de tekniska handelshindren inom vissa sektorer att behandlas i separata sektorbilagor (se kapitlet om sektorerna).

Dessutom kommer de tekniska handelshindren inom vissa sektorer att behandlas i separata sektorbilagor (se kapitlet om sektorerna).

Detta dokument

Uppdaterat 8.9.2017

Takaisin ylös