Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter
Tal, 27.8.2015

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakkas tal under ambassadörsdagarna 2015

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakkas tal den 24 augusti 2015 under ambassadörsmötet. 

Ärade beskickningschefer,

kära vänner,

Det är fint att vi igen har möjligheten att tillsammans diskutera Finlands och världens angelägenheter. Även om jag träffar er under året på olika håll i världen är de här gemensamma stunderna väldigt viktiga. För det finns mycket att prata om.

Idag vill jag egentligen bara koncentrera mig på ett ämne och det är Finlands rykte ute i världen.

Någon kanske undrar om Finlands rykte är så viktigt. Har vi inte större bekymmer än vad andra tänker och tycker om oss? Jag påstår att Finlands internationella rykte har mycket stor betydelse. Varför?

Därför att Finland är i stort behov av arbete och ekonomisk tillväxt. Och sådant uppstår inte utan fungerande export, investeringar och kunnigt folk från andra länder.

Ryktet har också betydelse om Finland vill vara en önskad och pålitlig partner i säkerhetspolitiken. Det är inte bra att stå ensam när det stormar i världen.

Vårt rykte är dessutom viktigt för samhörighetskänslan i landet. Stolthet över fosterlandet förenar.

Ämnet är speciellt viktigt just nu när Finland har fått mer uppmärksamhet än vanligt ute i världen. Det är möjligt att vårt lands utomordentliga rykte har fått sig några repor.

Finlands svaga ekonomi har noterats i internationella medier. Det samma gäller några klumpiga uttalanden om Medelhavsflyktingarna och situationen i Grekland. De stora nedskärningarna i utvecklingssamarbetet har säkert också rönt uppmärksamhet.

Ni ambassadörer har säkert haft ett drygt arbete med att skydda Finlands rykte. Därför vill jag för min del ge er mitt stöd och lite vägledning gällande detta viktiga arbete.

Ni vet att ett lands rykte endast kan bygga på fakta. Smidig kommunikation är viktigt men allra viktigast är det att Finland sköter sina saker. Och om vi inte sköter dem som vi ska måste vi ta itu med det, ingenting förändras genom enbart prat.

Så vad gör den nya regeringen för att rätta till Finlands riktning?

Den gör en hel del.

Vi kan börja med ekonomin. Efter det kommer jag att säga några ord om mitt eget område, om de externa ekonomiska relationerna och om utvecklingspolitiken. Till slut tar jag kort upp Finlands interna samhörighet och diskussionen om invandring.

Kära vänner,

att Finlands ekonomiska tillväxt haltar svårt känner vi alla till. Det handlar inte mera om en lågkonjunktur utan om ett strukturellt problem som bara kan lösas genom att vi förnyar våra ekonomiska strukturer. Det är just vad regeringen håller på med när man förnyar arbetsmarknaderna, upphäver byråkrati, satsar på digitalisering och utökar konkurrens.

Ett samhällsfördrag hade varit ett stort kliv framåt men tyvärr förverkligades det inte. Vår export skulle ha fått efterlängtad fart i och med fördraget. Nu är det regeringens skyldiget att använda sig av andra metoder för att förstärka vår konkurrenskraft.

Samtidigt som vår ekonomiska tillväxt har stampat på stället har våra offentliga utgifter vuxit kraftigt. Den åldrande befolkningen behöver – och förtjänar absolut! - mera vård och tjänster.

Den långsamma ekonomiska tillväxten har lett Finland in i en snabb skuldsättning. År 2008 låg Finlands statsskuld på drygt 54 miljarder euro, men i år överskrider vi 100 miljarder. Skulden har alltså nästan fördubblats på sju år. Och den fortsätter att växa trots alla nedskärningar och skattehöjningar, även om det sker mycket långsammare.

En skuld är som en hal tvål som lätt slinker en ur händerna.

Vi måste göra två saker på samma gång. Först av allt måste vi få stopp på skuldsättningen innan botten faller ur den offentliga servicens finansiering. Med offentlig service avser jag utbildningen, hälsovården och annan välfärdsservice, men också utvecklingssamarbetet och Finlands verksamhet ute i världen.

För det andra måste vi skapa ny tillväxt och nya arbetstillfällen i Finland. Och det lyckas bara med hjälp av export och internationalism.

Före riksdagsvalet presenterade jag ett program med åtta punkter för att stimulera Finlands export. Som tur var togs flera av förslagen med i regeringsprogrammet. Regeringen förstärker exportföretagens konkurrenskraft på många sätt. Vi vet vad vi borde göra. Nu behöver vi mod att genomföra de reformer som vi har enats om.

Allt börjar med det egna boet. Det finns förfrågan på finländskt kunnande i världen om våra exportföretag är konkurrenskraftiga. Det har jag sett när jag har gjort exportfrämjande resor och besökt företag runt om i Finland.

Finlands export främjas också av att vi avlägsnar handelshinder i Norden, EU och på andra håll i världen. Och av att nya företag – också små – ger sig in i exporten. Det här jobbar vi nu för med alla krafter.

På mitt eget område som handels- och utvecklingsminister satsar jag på att finländska företag ska få in foten på tillväxtmarknaderna i länder som befinner sig i utveckling. Den privata sektorns medverkan i utvecklingssamarbetet utgör en global trend. Företagen hämtar arbete, ekonomisk tillväxt, investeringar, kunnande och teknologi till utvecklingsländerna.

Vi har många metoder för att stödja denna trend. Riskreducerande finansiering är en och därför höjer vi Finnfunds kapital och tar i bruk räntestödskrediter som stödjer hållbar utveckling. En annan metod är program som förbättrar verksamhetsbetingelserna för den privata sektorn. I många utvecklingsländer är det fortfarande väldigt svårt att driva affärsverksamhet på grund av byråkrati, korruption eller bristfällig lagstiftning.

Vi satsar också mer än hittills på att överföra finländskt kunnande. Det innebär till exempel projekt som har att göra med ren energi, rent vatten och tryggad livsmedelsförsörjning.

Samtidigt som vi stödjer den privata sektorn förutsätter vi att företagen bär sitt ansvar. Att förhindra skatteflykt ingår i ansvaret, och på det området är Finland väldigt aktivt.

Finlands viktigaste exportmarknader ligger fortsättningsvis nära men de största tillväxtmöjligheterna finns längre bort.  I Östafrika händer en hel del, likaså på olika håll i Asien. Avtalet om Irans kärnenergiprogram öppnar för intressanta ekonomiska möjligheter. Vi kommer förresten att göra en exportfrämjande resa till Iran ännu under det här året.

Utrikesministeriet har också efter nedskärningarna ett omfattande, men oftast mycket glest bemannat nätverk. Antalet Finpro-anställda utomlands har blivit hälften mindre. Trots nedskärningarna är utlandsbeskickningarna föremål för höga förväntningar när det gäller exportfrämjande tjänster, inte minst från riksdagens håll, där man beslutar om vår finansiering. Nu måste vi satsa på det exportfrämjande arbetet. Det finns mycket kunnande i huset. Jag kan berätta att jag har fått höra många företag berömma det arbete som UM utför och den hjälp UM erbjuder företag!

Tillsammans med utrikesminister Soini har jag arbetat för att regeringen skulle satsa sina tillväxtinsatser också på att ha finländsk handelsrepresentation i världens tillväxtområden. Vi behöver kunniga människor på plats för att hjälpa finländska företag.

Vi måste också förhålla oss fördomsfritt till olika samarbetsformer mellan stat och företag. Varför kan inte företag eller företagsorganisationer delta i handelsrepresentanters finansiering på viktiga marknader?

Lyckligtvis finns det också goda nyheter om Finlands export. Vår varvsindustri mår bättre än på länge. Skogsindustrins export håller på att växa. Det samma gäller Finlands musikexport. Och vi ska inte glömma allt som händer på den rena teknologins och den digitala ekonomins områden.

När vi ser till helheten gäller det också att lägga märke till att den reducerade Rysslandsexporten redan nu har ersatts av andra marknader. Visst fortsätter vi vår handel med Ryssland men efterfrågan beror på Rysslands egen ekonomi, och den ser inte bra ut.

Jag hörde i veckan då jag var i Lappland att turismen där mår fint trots att de ryska turisternas antal har minskat.

Turismen är förresten en sak som också statsmakten bör ta synnerligen allvarligt på. Turismen är en växande bransch globalt och utsikterna är goda, också i Finland. Ju trångare människor bor och lever, desto mera lockar en upplevelse som Finland.

Jag vill noga syna vad vi i utrikesministeriet kan göra bättre med tanke på turismen.

Men ännu det där med Finlands rykte: vad man säger om Finland ute i världen har betydelse för Finlands ekonomi och sysselsättning. Om vi har ett gott rykte går våra produkter och tjänster bättre åt. Det finländska och det nordiska utgör starka konkurrensfaktorer på många områden. Det ska vi hålla fast vid.

Och det handlar inte bara om export. Finland behöver också mera investeringar från utlandet. Samtidigt måste vi hålla i minnet att tävlingen om kunnig arbetskraft hela tiden skärps. Utbildade människor är rörliga och väljer arbetsplats inte bara beroende på arbetsgivaren utan också utgående från omgivningen. Vi ska se till att Finland också i fortsättningen är ett land som förmår locka internationella sakkunniga så att de vill bo och arbeta hos oss.

Och det gäller inte bara att få kompetent arbetskraft hit, utan också om att behålla våra egna unga finländare här hemma. Om vårt samhällsklimat blir alltför trångsynt, eller om Finland inte är ett ställe som intresserar eller erbjuder möjligheter så ger sig ungdomarna iväg härifrån.

Kära kolleger,

ryktet påverkar också Finlands internationella ställning. Riksdagens analys är att säkerhetsläget i Europa och Östersjöområdet har försvagats, särskilt på grund av krisen i Ukraina. Därför bedriver Finland aktiv utrikespolitik och intensifierar det internationella samarbetet. Vårt mål är uttryckligen att förstärka Finlands internationella ställning.

Det gör vi för att Finland behöver partners. Säkerheten är en, men inte alls den enda utmaningen, som förutsätter samarbete. En annan utmaning är de snabba migrationsrörelserna och en tredje klimatförändringen. Samarbete behövs också för att förstärka Europas ekonomi och liberalisera världshandeln. Och mycket annat.

Det är alltså inte alls egalt vad man anser om Finland. Det är viktigt att Finland ses som en konstruktiv och samarbetsvillig medlem av den Europeiska unionen, som försvarar internationell rätt och som är redo att axla sitt ansvar.

I och med det kommer jag in på utvecklingspolitiken.

Det är verkligen synd att vi är tvungna att spara in på utvecklingssamarbetet också. Liksom vi i praktiken är tvungna att spara in på allt annat.

Finlands regerings mål är att höja anslaget för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten, som FN förespråkar. Under de närmaste åren kommer det målet att glida längre ifrån oss, men vi kommer att knappa in på avståndet igen så snart det bara är möjligt.

Den här regeringen vet att utvecklingssamarbete fungerar och leder till resultat. Jag avvisar bestämt påståenden om att utvecklingsbistånd inte skulle leda till resultat. Det framförde jag också klart och tydligt i mitt första offentliga tal som utvecklingsminister i början av juni.

Även om det pågår konflikter, korruption, naturkatastrofer och sjukdomar i världen går utvecklingen framåt. De fattigas andel av jordens befolkning har minskat med mer än hälften. Allt flera barn får gå i skola – och hälften av dem är flickor! Allt flera mammor överlever sina förlossningar och allt fler barn sina första levnadsår.

 Alla de goda resultaten kan inte tillskrivas utvecklingssamarbetet, men de skulle inte ha uppnåtts utan det. Utvecklingssamarbetet spelar en central roll när man vill skapa goda förutsättningar.

Också nästa år kommer Finland att ge över 700 miljoner euro i utvecklingsstöd. Via finländska frivilligorganisationer kanaliseras nästa år 65 miljoner euro. Det är klart mindre pengar än tidigare men summorna är inte helt obetydliga. Vi kan inte undvika nedskärningar i den rådande ekonomiska situationen.

Men vi kan påverka vad som åstadkoms med Finlands bistånd. Som minister med företagarbakgrund vill jag att man noga och strategiskt överväger hur varje euro används för att maximala resultat ska uppnås. Med de resultaten menar jag de målsättningar som vi tillsammans med FN har kommit överens om.

När det finns mindre pengar måste man koncentrera sig på det väsentliga.

Jag har inlett beredningen av regeringens utvecklingspolitiska riktlinje. Vi utarbetar den i samarbete med frivilligorganisationer, företag och övriga aktörer. Riktlinjen blir klar i höst. Den bygger på fyra klara och tydliga tyngdpunkter som jag har satt upp för Finlands utvecklingspolitik:

Vi ska förstärka kvinnors och flickors ställning.

Vi ska stödja demokrati och funktionsduglighet i samhällen.

Vi ska främja hållbara lösningar när det gäller energiproduktion, vatten- och livsmedelsförsörjning.

Och vi ska förstärka den privata sektorn i utvecklingsländerna så att flera arbetstillfällen och mera välfärd uppstår.

När ni diskuterar utvecklingssamarbete på era stationeringsorter kan ni berätta att Finlands verksamhet fortsätter målmedvetet. Anslagen är mindre för tillfället men vår fokus är desto tydligare.

Våra tyngdpunkter har i själva verket bara fått beröm. Av våra samarbetsländer har vi också fått positivt gensvar för att vi satsar på att utveckla den privata sektorn. Det önskar de uttryckligen. Finska företags samarbete med företag i utvecklingsländerna stödjer den målsättningen mycket bra. Utvecklingspolitiska kommissionen har också rekommenderat oss att utveckla den privata sektorn.

Regeringsförhandlingarnas ekonomigrupp beslöt förändra gåvobistånd värt 100 miljoner euro till stöd i form av lån åt utvecklingsländer. I juni höjde regeringens finanspolitiska ministerutskott summan till 130 miljoner euro. Nu förhandlar vi med finansministern om vilka kanaler man kan använda för den här finansinvesteringen.

Vi kan inte vara stolta över nedskärningarna men vi kan yvas över det arbete som de finländska utvecklingssamarbetsproffsen utför. Min egen målsättning är att om fyra år, när anslagen stiger, ska vårt utvecklingssamarbete vara ännu mera strategiskt, målmedvetet och resultatinriktat. Jag hoppas och tror att alla i branschen håller med mig.

Kära vänner,

i början konstaterade jag att Finlands internationella rykte också har betydelse för vår interna samhörighet. Det är inte oviktigt i det sammanhanget vad man tycker om Finland ute i världen.

Det är tyvärr ett faktum att vår samhörighet är ställd på prov. Den prövas av både yttre aktörer och våra interna omständigheter.

I världen finns det de – särskilt i Europa – som verkar glädjas över Finlands dåliga ekonomiska tillväxt. Det finns också de som utmålar oss som ett själviskt folk. Och så finns det de som försöker påvisa att vår utrikespolitiska riktlinje vacklar.

Vi måste tillsammans ersätta felaktiga uppfattningar med riktig information. Det är sant att Finlands ekonomi inte växer men vår nationalinkomst per capita är högre än Storbritanniens och Frankrikes. Och grunden för Finlands ekonomi – kunnande, fungerande samhälle, infrastruktur och så vidare – hör fortfarande till världstoppen.

Vi bär vårt gemensamma ansvar genom att ta emot flyktingar och asylsökande och genom att delta i krishantering och fredsbevarande uppdrag. Också i den nu rådande djupa gropen satsar vi över 700 miljoner euro på utvecklingssamarbete. Och vi stödjer igen vår EU-partner Grekland.

Det är viktigt att alla finländare, både de som är födda här och de som har flyttat hit, kan vara stolta över att Finland är deras nordiska hem.

Kära vänner,

För ett år sedan uttryckte jag i detta sammanhang två önskemål. Jag bad er hålla era känsliga sinnen öppna och att hela tiden tänka på var det kunde finnas behov för finska produkter och tjänster. Det här har ni gjort alldeles utmärkt – i själva verket har ni överträffat mina önskemål, som så ofta är fallet med utrikesministeriets anställda. Det vill jag tacka er varmt för. Jag vill också tacka er ambassadörer som har turnerat runt i Finland i bästa road show-anda och berättat om era stationeringsländer. Och er som har tagit nya metoder i användning och informerat företag med hjälp av videoförbindelser. Jag uppmanar er att fortsätta med detta arbete. I den rådande ekonomiska situationen är varje företag som intresserats av att bli internationellt viktigt för Finlands välmående.

Mitt andra önskemål gällde att skapa en positiv Finlandsbild, att vara stolt över våra starka sidor och att inte se alltför svart på läget.

Det samma önskar jag i år igen, kanske ännu mer än ifjol.

Ni befinner er i frontlinjen för kampen om Finlands internationella rykte och därmed för vår internationella ställning. Därför är det så viktigt att ni tar er an utmaningen och lägger ner tid och kunnande på den.

Ett gott rykte kan på lång sikt enbart bygga på fakta.

Vi varken kan eller ska försöka försköna saker och ting. Den vägen leder ingenstans.

Men vi måste vara initiativrika och snabba i vändningarna när Finland omtalas eller beskrivs i negativa ordalag. Vi måste reparera felaktiga uppfattningar och visa bakgrunderna till otrevliga fakta. Och i all kommunikation ska vi betona Finlands starka sidor, som inte har försvunnit någonstans.

Regeringens vision går ut på att Finland år 2025 ska vara ett tryggt land som bryr sig om och som förmår förnya sig, ett land där vi alla upplever att vi är viktiga. Vi är inte skuldsatta och i vårt land belönas man för flit, arbete och driftighet. Finland är då ett öppet och internationellt land, rikt på språk och kulturer.

Det ska erkännas att vägen dit är ganska lång. Men vi har alla förutsättningar som behövs för att målet ska nås.

Men det kräver hårt arbete av oss alla, och framför allt tillit till framtiden.

En sak kan jag lova statsministern och hela Finlands folk så här offentligt: När vi bygger ett internationellt Finland som bryr sig om och som förmår förnya sig kommer projektet åtminstone inte att stupa på utrikesministeriets anställda.

Tack allihop för ert flitiga arbete. Jag önskar er en riktigt fin höst och allt gott inför de kommande utmaningarna.

Tack!

Detta dokument

Uppdaterat 27.8.2015

Takaisin ylös