Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Agenda 2030 – världens nya mål för hållbar utveckling

Under ett toppmöte i New York den 25–27 september 2015 kom FN:s medlemsländer överens om gemensamma mål för hållbar utveckling och en handlingsplan som kommer att styra arbetet för hållbar utveckling fram till år 2030. I målen ingår att utrota den extrema fattigdomen och att skapa en hållbar utveckling på alla områden, både ekonomiskt, när det gäller människors välfärd och för miljön.

Hållbar utveckling utgår från att man stödjer sådan utveckling och tillväxt som tillfredsställer de nuvarande behoven, utan att kommande generationer fråntas samma möjlighet. Tanken bakom målsättningarna och handlingsprogrammet som sträcker sig fram till år 2030 är att ingen ska släpa efter utvecklingen – leave no one behind.

Fortsättning på millenniemålen: utrota fattigdomen till år 2030

Bakgrunden till den nya utvecklingsagendan är de åtta så kallade milleniemålen som FN:s medlemsstater förband sig till år 2000. De har lett till goda resultat. Många av målen har nåtts i förtid; till exempel har den extrema fattigdomen i världen halverats, och över två miljarder människor har fått tillgång till rent dricksvatten. Men utvecklingen har framskridit ojämnt.

Det nya handlingsprogrammet är mera omfattande och ambitiösare än millenniemålen. Det centrala målet är att fattigdomen ska utrotas överallt och i alla sina former. Det är också av yttersta vikt att utvecklingen är hållbar när man utgår från människornas välmående, den ekonomiska tillväxten, miljön och jordklotets bärkraft.

Agendan består av fyra delar: en politisk deklaration, målen för hållbar utveckling, verkställandet samt uppföljningen av utvecklingen.

Via internet har 1,4 miljoner människor deltagit i beredningen tillsammans med ett stort antal expertgrupper.  Rapporten The World We Want blev klar i september 2013.

17 målsättningar för hållbar utveckling:

  1. Utrota all form av fattigdom överallt.
  2. Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.
  3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.
  4. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.
  5. Uppnå jämställdhet och förstärka alla kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.
  6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.
  7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.
  8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.
  9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
  10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.
  11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  13. Utan dröjsmål agera för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan.
  14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.
  15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.
  16. Uppmuntra fredliga samhällen, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
  17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Agenda2030 Fact sheet kansi svenska
Hållbar utveckling och välfärd 2030 – för alla i hela världen. Broschyr: utrikesministeriet

Här kan du läsa mera om beredningen (på engelska):

Verkställande och finansiering nyckelfrågor

Nyckelfrågan när utvecklingsmålen ska förverkligas är hur lösningarna som främjar hållbar utveckling ska verkställas i praktiken. Det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) spelar fortfarande en viktig roll när det gäller att stödja de minst utvecklade länderna, men i förhandlingarna är man ute efter en mera omfattande modell som består av olika finansieringskällor och metoder.

Post 2015 -valmistelut Kirsi Pere
Diskussion om hur hållbar utveckling ska mätas och indikatorer ska utvecklas i utrikesministeriet i april 2015. Organisationer, forskare, sakkunniga och andra kunniga personer har gjort viktiga insatser i det beredande arbetet. Bild: Kirsi Pere

Det är viktigt att varje land utökar sina egna resurser. Utvecklingsländernas nationella resurser kan förstärkas i avsevärd utsträckning genom att man utvecklar deras beskattningssystem, stoppar illegala penningströmmar och stödjer företags investeringar.

Man förhandlade om finansieringen och de andra metoderna för verkställandet samtidigt som handlingsprogrammet förhandlas fram. Finansieringsförhandlingarna kulminerade i den konferens som ägde rum i Addis Abeba i Etiopien i juli 2015.

Det är FN:s finansieringskommitté, som leddes av finska ambassadören Pertti Majanen tillsammans med Nigerias före detta finansminister Mansur Muhtari, som anlade grunden för förhandlingarna 2013–2014.

Finlands målsättningar i förhandlingarna

De principer som har varit viktiga för Finland under förhandlingarna är att utrota ojämlikhet, att man utgår från mänskliga rättigheter, att jordklotets bärkraft beaktas och att handlingsprogrammet omfattar alla länder.

Dessutom har Finland framhållit nationellt viktiga teman så som jämlikhet mellan könen, kvinnors och flickors rättigheter, hållbar hantering och användning av naturresurser, tryggad biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt hållbar konsumtion och produktion. Andra viktiga teman är fredliga samhällen, rättsstaten, god förvaltning, effektiva institutioner och människovärdigt arbete.

Finland deltog i förhandlingarna mellan regeringarna som en del av Europeiska unionen. EU har gemensamt överenskomna ståndpunkter som utgår från de konklusioner som rådet antog i december 2014. Finlands huvudförhandlare var  ambassadör Riitta Resch.

Hur märks den hållbara utvecklingen i Finland?

De nya målsättningarna gäller alla länder i världen, också Finland. Målen som gäller jämställdhet mellan könen, hållbara konsumtions- och produktionsvanor, ungdomsarbetslöshet, regler för anständigt arbete samt minskning av ojämlikhet är exempel på områden där alla länder har mycket att uträtta.

För att utveckling en ska ske hållbart krävs att alla aktörer engagerar sig, så väl den offentliga som den privata sektorn liksom det civila samhället och individerna. Ett praktiskt redskap är det Samhälleliga åtagande för hållbar utveckling 2050, som Finlands kommitté för hållbar utveckling initierat.

.

Takaisin ylös