Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter

Humanitärt bistånd lindrar nöd

Under 2016 beviljande Finland sammanlagt 92 miljoner euro i humanitärt bistånd. Mest bistånd beviljades till dem som drabbats av krisen i Syrien, till Sydsudan, Irak och Jemen samt till södra Afrika som lider av torka till följd av väderfenomenet El Niño. År 2017 uppgår budgeten för humanitärt bistånd till 70,5 miljoner euro. Det humanitära biståndet finansieras ur Finlands anslag för utvecklingssamarbete.

Varje år drabbas hundratals miljoner människor av naturkatastrofer, klimatförändringen, väpnade konflikter och andra kriser. Det humanitära biståndet är opartiskt och oberoende. Det styrs enbart av behov, och dess syfte är att rädda människoliv, lindra mänsklig nöd och upprätthålla människovärdet under kriser.

Hjälp där nöden är som störst

Behovet av humanitärt bistånd världen över är större än någonsin. I början av 2017 uppskattade FN att över 92 miljoner människor kommer att behöva humanitärt bistånd under årets lopp. För det mest kritiska humanitära biståndet behövs nästan 23 miljarder dollar. Enbart i Syrien är behovet 5,6 miljarder dollar.

Finlands humanitära bistånd 2017. Situationen i september.
Finlands humanitära bistånd 2017. Situationen i september.
Finlands bistånd baserar sig på begäran om hjälp och riktas till länder vars humanitära situation har bedömts på ett pålitligt sätt samt där organisationer för humanitärt bistånd har framställt en gemensam nödappell som samordnats av FN.

Finlands biståndsbeslut påverkas bland annat av hur omfattande krisen är, hur stor del av befolkningen som berörs, antalet döda, insjuknade och i behov av nödhjälp samt antalet akut undernärda barn under fem år.

Finland har förbundit sig till att årligen styra cirka 10 procent av anslagen för egentligt utvecklingssamarbete till humanitärt bistånd. Det humanitära biståndet styrs till de länder som OECD/DAC fastställt som målländer för officiellt utvecklingssamarbete.

Var ger Finland humanitärt bistånd och varför? Situationen i september 2017.
Var ger Finland humanitärt bistånd och varför? Situationen i september 2017.
pdfFinlands humanitära bistånd 2017, infografik (25.9.2017, PDF, 2 sidor, 1,8 mb)

Läs mer om internationellt humanitärt bistånd

  • FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA (på engelska)
  • EU:s Generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd Echo (på engelska)
  • Portalen för humanitärt bistånd Relief Web (på engelska)
  • Prevention Web berättar om förebyggande av katastrofrisker (på engelska)
  • Irin News förmedlar nyheter om humanitära kriser (på engelska)

Organisationer för fram hjälpen

Det är viktigt för Finland att de organisationer som landet understöder ska verka öppet, ansvarsfullt, opartiskt och kunna uppvisa resultat. De organisationer som för fram hjälpen ska ha tillräcklig beredskap att verka i krisområden och klara av att föra hjälpen ända fram under en kris.

År 2017 stödjer Finland följande FN-organisationer: FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd (Ocha), befolkningsfonden (Unfpa), flyktingorganisationen (UNHCR), barnorganisationen (Unicef), hjälporganisationen för Palestinaflyktingar (UNRWA) och Världslivsmedelsprogrammet (WFP).

Hjälpen till rödakors- och rödahalvmånerörelsen kanaliseras via Internationella rödakorskommittén ICRC och Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen IFRC.

Finländska organisationer som kan få finansiering för humanitärt bistånd ska ha partnerskapsstatus med EU:s generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd, Echo. Sådana organisationer är för närvarande Fida International, Kyrkans utlandshjälp, Rädda Barnen, Finlands Röda Kors, World Vision Finland och Plan International Finland.

Flyktningar från Sydsudan vid gränsen mellan Sydsudan och Kenya. Foto: Claus Lindroos.<br/>
Flyktningar från Sydsudan vid gränsen mellan Sydsudan och Kenya. Foto: Claus Lindroos.

Organisationerna utför konkret biståndsarbete i krisområdena. De tryggar till exempel mathjälp, förbättrar flyktingarnas levnadsförhållanden genom att bygga skolor och stöda barnens utbildning samt förbättrar hälsovården, vattenförsörjningen och saniteten i flyktinglägren. Genom att skapa förutsättningar för uppehälle kan människorna komma över krisen snabbare, det skapar en grund för återuppbyggnaden samt för flyktingarna och de som flytt sina hem att återvända hem.

Under konflikter och oroligheter är det en viktig del av biståndet att skydda den civila befolkningen. Barnen behöver särskilt skydd i samband med katastrofer, eftersom de riskerar att skiljas åt från sina familjer, utsättas för våld och utnyttjande eller värvas som barnsoldater. Även kvinnor och flickor behöver särskilt stöd, eftersom de kan utsättas för sexuellt våld som en del av krigföringen. Finland använder aktivt humanitärt bistånd för att stödja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och förbättra deras ställning.

pdfAnvändningen av det humanitära biståndet 2016 (18.3.2016, PDF)

pdfAnvändningen av det humanitära biståndet 2015 (17.12.2015, PDF)

Syrien och närområdena behöver hjälp, Finland tar sitt ansvar

Kriget i Syrien har pågått sedan 2011 och det innebär inte bara en ofantlig humanitär katastrof utan också en enorm regional utvecklingskris. Inne i Syrien finns 13,5 miljoner människor i behov av skydd och humanitärt bistånd. Över hälften av dem är barn och unga.

I januari 2017 ordnades en Syrienkonferens på hög nivå i Helsingfors, där man gick ut med en nödappell som FN samordnat. Helsingforskonferensen hade tre huvudbudskap till det internationella samfundet: hjälpbehovet i Syrien och dess grannländer kommer att förbli enormt i åratal framöver, större uppmärksamhet än nu måste fästas vid att stödja kvinnor och kvinnors aktiva roll i biståndsverksamheten och med tanke på en försoning är det viktigt att stödja det civila samhället i Syrien

Finland har konsekvent tagit ansvar för att stödja Syrien. År 2016 stödde Finland krishanteringen i Syrien med 34 miljoner euro. Finlands stöd till offren för konflikten i Syrien är uppdelat i humanitärt bistånd för att lindra den omedelbara nöden och hjälpa flyktingar samt i utvecklingssamarbete som stärker lokalsamfundens bärkraft i synnerhet i grannländerna som tar hand om syriska flyktingar.

Inne i Syrien når hjälpen inte fram till alla behövande, eftersom parterna i kriget inte har godkänt fri passage för humanitärt bistånd. Här har varken eldupphör eller försöken att förhandla om fred hjälpt.

Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt fortsätter i Syrien. Finland stödjer arbetet mot straffrihet och betraktar det som en förutsättning för hållbar fred. Finland bidrar med en miljon euro 2017-2018 till den mekanism som stödjer Syriens ansvarsskyldighet.

Biståndet ska vara opartiskt

Finlands humanitära bistånd utgår från internationell humanitär rätt, internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna och flyktingrätt samt principer som fastställts av FN. Finland har förbundit sig till att följa principerna för gott humanitärt givarskap (Good Humanitarian Donorship och initiativet Grand Bargain).

De internationellt överenskomna verksamhetssätten betonar humanitet, jämlikhet, opartiskhet och oberoende. Hjälpen ska enbart styras av behov, inte av politiska, militära eller ekonomiska intressen.

Biståndsmottagar i Myitkyina, Myanmar. Foto: Claus Lindroos.
Biståndsmottagar i Myitkyina, Myanmar. Foto: Claus Lindroos.

Principerna för Finlands verksamhet fastställs i riktlinjen för humanitärt bistånd, anvisningarna för det humanitära biståndets medelanvändning samt det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd.

Enligt Finland är det viktigt att man inom den humanitära verksamheten beaktar sårbara grupper (till exempel handikappade) och miljökonsekvenser, främjar jämställdhet mellan könen och bekämpar ojämlikhet.

Finland stödjer personer med funktionsnedsättning i kriser

I samband med naturkatastrofer och konflikter omkommer uppskattningsvis fyra gånger fler personer med funktionsnedsättning än personer som inte har någon funktionsnedsättning. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning löper särskilt hög risk att bli offer för sexuellt våld samt utnyttjande och diskriminering på flera grunder.

I det humanitära arbetet har det tidigare fästs endast litet uppmärksamhet vid personer med funktionsnedsättning. I krissituationer har de lätt blivit utan information, hjälp och den service de behöver.

På världstoppmötet om humanitärt bistånd i maj 2016 antogs en deklaration som gäller personer med funktionsnedsättning i humanitära krissituationer. Deklarationen heter Charter on Inclusion of Persons with Disabilities in Humanitarian Action. FN:s generalsekreterare lyfte fram initiativet som en av toppmötets största framgångar. Verkställandet av deklarationen har framskridit bra och ett tema som länge försummats har fått synlighet och uppmärksamhet.

En av de viktigaste åtgärderna är att utarbeta anvisningar och standarder för hur behoven och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska beaktas i humanitär biståndsverksamhet. Anvisningarna bereds i de humanitära organisationernas samarbetsorgan, Inter-Agency Standing Committee (IASC). Finland stödjer arbetet med 178 000 euro via Unicef.

Finland är aktiv inom humanitärt bistånd

Finland är en aktiv aktör inom EU- och givarsamarbetet för humanitärt bistånd samt i styrelserna i de organisationer som landet finansierar. En viktig kanal för påverkningsarbete inom EU är rådsarbetsgruppen för humanitära frågor och livsmedelsbistånd Cohafa.

Finland stödjer FN:s roll som samordnare av det humanitära biståndet och FN:s reformprocess. Målet med reformen är ett effektivt och väl samordnat internationellt system för det humanitära biståndet.

Finland hade en central roll i förberedelserna för världens första toppmöte om humanitärt bistånd (WHS) som ordnades i Istanbul i maj 2016.

Vid sidan om besök på fältet och dialogen med sekretariaten är deltagandet i samarbetet mellan biståndsgivare och styrelsearbetet en viktig del av uppföljningen och övervakningen av det bistånd som Finland ger.

Från humanitärt bistånd till utvecklingssamarbete

Också övergången från kris till normala samhälleliga förhållanden erbjuder många utmaningar. Finland anser att det är viktigt att på ett flexibelt sätt samordna förebyggande verksamhet, humanitärt bistånd, fredsbyggande, återuppbyggande och utvecklingssamarbete. De olika faserna i biståndet är en del av samma kontinuum och stödjer varandra så att krisen kan övervinnas.

Finland anser också att åtgärder för att förebygga katastrofrisker, begränsa skador och förbättra staters och organisationers beredskap i nödsituationer är viktiga.

Detta dokument

Sidansvarig Enheten för humanitärt bistånd

Uppdaterat 5.10.2017

Takaisin ylös