Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter

Frågor och svar om sanktioner

Vem ska följa vilka sanktioner?

1.1. Vi planerar handel med utlandet. Hur vet vi om det finns sanktioner som påverkar våra planer?

Läs Checklista för exportörer

1.2. Mitt företag har för avsikt att exportera produkter till Turkiet som jag vet att i slutändan hamnar i Iran. Måste mitt företag sätta sig in i sanktionerna mot Iran?

Ja. Om man vet eller misstänker att det man exporterar via ett tredje land kommer att hamna i en stat som är föremål för sanktioner, ska exporten ses på samma sätt som export direkt till sanktionslandet. Vid exporten måste man då beakta alla förpliktelser som följer av EU-förordningen, såväl restriktioner som riktar sig mot produkter som förbudet mot att direkt eller indirekt göra tillgångar eller ekonomiska resurser tillgängliga för en sanktionslistad aktör.

Exempel: om er kompanjon i en tredje stat förmedlar produkten till en sanktionslistad aktör är det fråga om förbjuden indirekt överlåtelse av ekonomiska resurser till en sanktionslistad aktör, som ni i egenskap av exportör kan vara ansvarig för.

Iranförordningen förbjuder också kringgående av sanktioner, alltså deltagande i åtgärder för att kringgå vissa bestämmelser i förordningen.

1.3. Vi har för avsikt att exportera produkter till Vitryssland. Mottagaren är inte upptagen på EU:s sanktionsförteckning, men är föremål för sanktioner från Förenta staternas sida, alltså upptagen på den s.k. OFAC-listan. Kan vi exportera produkter till dem?

Sanktioner som administreras av USA:s Office of Foreign Assets Control (OFAC) är förpliktande för amerikanska aktörer eller aktörer som är verksamma i Förenta staterna, men inte som sådana bindande för europeiska eller icke-amerikanska företag som verkar inom EU.

Om affären emellertid har kopplingar till Förenta staterna eller om den produkt som exporteras innehåller amerikansk teknik, måste Förenta staternas sanktioner följas.

Förenta staternas sanktioner kan också vara direkt förpliktande för amerikanska medborgare som arbetar i ert bolag. Om er affär inte har några sådana kopplingar är OFAC-listningen inte juridiskt bindande för er. Den kan emellertid ha andra praktiska konsekvenser, exempelvis för hur betalningstrafiken fungerar.

1.4. Vi utövar utvecklingssamarbete i en stat som är föremål för EU-sanktioner. Vi bedriver inte handel utan bygger skolor. Kan sanktionerna påverka vår verksamhet?

Ja. Sanktionerna förpliktar alla aktörer. Trots att de i sig inte begränsar utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, kan det även i verksamhet som inte eftersträvar vinst vara förbjudet att anlita till exempel listade banker.

I en del situationer kan man dock av utrikesministeriet beviljas undantag från vissa sanktioner, om exporten till exempel är förenad med humanitära aspekter.

1.5. Vi har dotterbolag i Ryssland och i Iran. De bedriver handel med och i Iran. Måste våra dotterbolag följa sanktionerna mot Iran?

Enligt artikel 49.d i Iranförordningen ska den tillämpas på ”varje juridisk person, enhet eller organ, inom och utom unionens territorium, som har inrättats eller bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning”.

Enligt artikel 1.o led iii avses med ”iransk person eller enhet eller iranskt organ” ”alla juridiska personer, enheter eller organ som har sitt säte i Iran”.

När man ska bedöma om förordningen är tillämplig på verksamhet som bedrivs av ett finländskt bolags dotterbolag, filial eller driftställe eller av någon annan enhet i utlandet är det viktigt att bedöma huruvida enheten är inrättad eller bildad enligt finländsk lagstiftning. Med andra ord ska förordningen åtminstone tillämpas på en sådan enhet som på grund av sin helt osjälvständiga juridiska karaktär ska betraktas som en del av en finländsk juridisk person. Ett bolags filial är ett typexempel på en osjälvständig del av en juridisk person.

Däremot tillämpas inte förordningen direkt på en juridisk person som bildats enligt lagstiftningen i Iran eller en tredje stat, även om det är fråga om ett dotterbolag som ägs av en finländsk juridisk person.

Det bör emellertid påpekas att även i fall där ett dotterbolag inte anses vara finländskt, är det finländska moderbolaget självt alltid skyldigt att följa förordningen, och får därför till exempel inte ge sitt dotterbolag anvisningar eller föreskrifter som syftar till att kringgå förordningens bestämmelser eller leder till att så sker.

Om det dessutom är fråga om en affär som görs på ett finländskt bolags vägnar ska EU-sanktionerna följas fullt ut, man ska alltså se till att exporten inte omfattar produkter som berörs av sanktioner och att kompanjonen inte finns på sanktionslistor eller agerar på sanktionslistade aktörers vägnar.

Likaledes är förordningen förpliktande för alla finländska medborgare även när de är verksamma utanför EU.

1.6. Vårt universitet söker aktivt efter möjligheter till internationalisering. Kan sanktionerna påverka våra planer?

Ja. Genom sanktionsförordningarna begränsas ofta överlåtelse till eller för användning i den aktuella staten av produkter och teknik samt så kallat ”tekniskt bistånd”, som beskrivs mera ingående i bilagorna till förordningarna.

Med teknik avses till exempel sådan kunskap eller sådana färdigheter som behövs för att utveckla, producera eller använda produkter som nämns i förteckningarna; tekniskt bistånd kan också vara till exempel undervisning eller konsulthjälp.

Dessa förbud kan medföra restriktioner för forsknings- eller utbildningssamarbete inom vissa sektorer med sådana institut och forskare som har kopplingar till en stat som är föremål för sanktioner.

I flera förordningar ställs dock så kallad ”allmänt tillgänglig” information (public domain-kunskap) och ”grundforskning” utanför förbuden. Med allmänt tillgänglig information avses sådan som ”har gjorts allmänt tillgänglig utan restriktioner för dess vidare spridning”.

Med grundforskning avses ”experimentellt eller teoretiskt arbete för inhämtande av ny kunskap om fenomens fundamentala principer eller observerbara fakta som inte direkt är inriktad mot ett bestämt praktiskt syfte eller mål”.

Det är dock alltid skäl att bekanta sig noggrant med respektive sanktionsförordning när man överväger sådant samarbete. I gränsfall kan det vara skäl att anlita experthjälp för att utreda om samarbetet är lagligt.

Vad händer om vårt företag har kontakter med listade aktörer eller om vår kompanjon blir listad?

2.1. Vi har fått en anbudsbegäran från ett företag i en stat som är föremål för sanktioner. Enligt vad vi vet är företaget statsägt. Kan vi lämna in ett anbud och inleda eventuell export?

De personer och enheter som är föremål för sanktioner finns alltid upptecknade i bilagorna till respektive förordning. Sanktioner riktas i allmänhet inte mot staten i sig, utan mot företag som är associerade med till exempel vissa ledande personer, ministerier eller med regimen.

Enbart det att mottagaren är statsägd hindrar i allmänhet inte export i sig, om inte företaget eller dess ägare nämns i sanktionsförteckningen. Om sanktionerna emellertid riktar sig mot den statliga regimen, kan eventuell export vara förknippad med förhöjd risk för så kallad indirekt överlåtelse av tillgångar till sanktionslistade aktörer, det är alltså skäl för exportören att vara extra försiktig.

Även i detta fall måste man naturligtvis se till att det inte finns restriktioner som gäller exporten av själva produkterna och att även andra aktörer med anknytning till handeln, såsom banker eller transportbolag, inte finns upptagna i sanktionsförteckningen.

2.2. Vi har för avsikt att sälja produkter till ett nordkoreanskt företag. Det är inte listat men den ena av ägarna är listad. Kan vi gå vidare med affären?

Sanktionsförordningarna förbjuder i allmänhet att tillgångar och ekonomiska resurser av alla slag direkt eller indirekt görs tillgängliga för sanktionslistade aktörer.

Förbudet mot indirekt överlåtelse innebär att export är förbjuden också när de varor, den teknik eller know-how som exporteras via en mellanhand kan användas av eller gynna en listad aktör.

Risken för sådan indirekt överlåtelse är särskilt stor när exportföretagets kund ägs av en listad person eller ett listat bolag.

2.3.  För en månad sedan fick vi en bindande beställning från en av våra kompanjoner i en stat som är föremål för EU-sanktioner. EU har senare beslutat att utvidga sanktionerna och nu är det förbjudet att exportera de beställda produkterna dit. Vad kan vi göra?

Syftet med exportförbud är att skydda exportföretag som har handlat i god tro. Därför innehåller nya exportförbud ofta en övergångstid som möjliggör export som baserar sig på ett avtal som har ingåtts innan sanktionen infördes.

En eventuell övergångstid och dess längd bestäms dock alltid från fall till fall, så det är skäl att ta reda på om exporten är laglig genom att noggrant studera förordningstexten.

2.4. Vi har ingått ett avtal om export av våra produkter till ett utländskt företag. Företaget har senare lagts till EU:s sanktionsförteckning. Kan vi exportera produkterna? Om vi vägrar, riskerar vi krav på ersättning.

Förbud mot att överlåta tillgångar till en person eller enhet som nämns i en sanktionsförteckning betyder i praktiken att allt ekonomiskt samarbete med dessa aktörer är förbjudet.

När någon upptas på förteckningen betyder det också att redan avtalade och även pågående leveranser till ett listat företag måste avbrytas omedelbart, även när leveransstoppet strider mot ett avtal som är bindande för exportföretaget.

Genom de bestämmelser om ansvarsbegränsning som vanligtvis ingår i sanktionsförordningarna försöker man skydda exportföretag från krav som följer av avtalsbrott, men det är skäl för företag som bedriver affärer med en stat som är föremål för sanktioner att försöka skydda sig mot risker som hänför sig till sanktioner och ändringar i dem även genom avtal.

2.5. Vi har sålt produkter till ett företag i Zimbabwe, som i dag har upptagits i förteckningen. Vad betyder det för vår handel? Kan vi ta emot betalning för de produkter vi redan levererat?

Förbudet mot att överlåta tillgångar till personer eller enheter som är upptagna i sanktionsförteckningen betyder i praktiken att allt ekonomiskt samarbete med dessa aktörer är förbjudet.

Att någon tas upp på förteckningen betyder också att redan avtalade och pågående leveranser till det listade företaget ska avbrytas omedelbart.

Förordningarna innehåller dock vanligtvis en bestämmelse med stöd av vilken det är möjligt att ta emot betalningar som baserar sig på förpliktelser som uppkommit före listningen. Det krävs dock förhandstillstånd av utrikesministeriet för att man ska få ta emot betalningar.

2.6. Vi köpte produkter av ett företag, avtalet ingicks i fjol och företaget har listats i år. Kan vi betala företaget dess fordringar?

Sanktionsförordningen förbjuder direkt eller indirekt överlåtelse av alla slags tillgångar (dvs. vilken som helst fast eller lös, materiell eller immateriell egendom som har ekonomiskt värde) till listade aktörer.

Inga som helst betalningar ska således göras till en listad aktör. I vissa situationer kan det gå att avvika från överlåtelseförbudet utifrån skriftligt förhandstillstånd av utrikesministeriet.

Behöver vi tillstånd för överföring av tillgångar?

3.1. När behöver vi tillstånd för överföring av tillgångar?

Ett särdrag i EU:s sanktioner som tidigare riktades mot Iran var att medelöverföringar som översteg ett visst gränsvärde förutsatte förhandstillstånd från utrikesministeriet och överföringar under detta gränsvärde men över 10 000 euro en förhandsanmälan till ministeriet. Tillstånd och förhandsanmälan krävdes när betalningsmottagaren, eller en person eller ett företag som deltagit i betalningsförmedlingen, var iransk. Detta system har frångåtts från och med den 16 januari 2016.

Produkter, komponenter samt tillstånd

4.1. Vi har för avsikt att sälja en produktionslinje till ett land som är föremål för sanktioner och det kan hända att där ingår komponenter som omfattas av förbud eller begränsningar. Kan vi exportera denna linje?

Bedömningen är beroende av det enskilda fallet. Det avgörande är i allmänhet om den produkt som berörs av restriktioner är ett väsentligt element och om den på ett förnuftigt sätt kan lösgöras från helheten (utan att man har sönder den). Om så är fallet, kan den förbjudna komponenten inte exporteras tillsammans med linjen.

Export av förbjudna produkter får inte heller döljas genom att exportera dem inom en större helhet. Om det i produkten eventuellt ingår komponenter som berörs av restriktioner, är det skäl för exportören att vara särskilt försiktig och inhämta en tillräcklig expertutredning om exportens laglighet.

4.2. Vi exporterar våra produkter till en stat som är föremål för sanktioner. Vi skaffar en del av den teknik och de komponenter vi använder från vår partner utanför EU. Måste vi beakta även den statens exportlagstiftning?

Vissa stater, såsom Förenta staterna, begränsar vidareexporten av komponenter och teknik som producerats där. Det är skäl för exportören att noggrant utreda om produkter och teknik som denne skaffat är föremål för sådana begränsningar.

4.3. Kan jag få exporttillstånd för vilken produkt som helst?

Exporttillstånd ska sökas för alla produkter som kräver exporttillstånd enligt förordningen om produkter med dubbla användningsområden eller sanktionsförordningarna.

Utrikesministeriet har dock inte befogenheter att bevilja exporttillstånd för en produkt som inte särskilt omfattas av kravet på exporttillstånd. Det vilar alltid i sista hand på exportören att exportlagstiftningen följs.

Anmälningar om egendom som tillhör personer eller företag i sanktionsförteckningen, alltså ”sanktionsträffar”

5.1. Var hittar man förteckningen över personer och företag som är föremål för sanktioner?

Förteckningarna och ändringarna till dem publiceras alltid som bilaga till de förordningar som gäller respektive stat eller exempelvis terroristorganisation (se närmare Sanktioner land för land och Sanktioner mot terrorism).

Dessutom publicerar Europeiska utrikestjänsten en konsoliderad förteckning över alla personer, grupper och enheter som finns upptagna i EU:s olika sanktionsregimer (se förteckningen på utrikestjänstens webbplats).

5.2. Det har framgått att ett företag som anges i sanktionsförteckningen har konto i vår bank. Hur ska vi gå tillväga?

Om ett kredit- eller finansinstitut eller något annat företag i sitt kundregister eller i sin betalningstrafik påträffar en aktör som till identifieringsuppgifterna stämmer överens med motsvarande uppgifter för en aktör som är föremål för sanktioner, ska tillgångarna utan dröjsmål frysas eller affärstransaktionen avbrytas och utsökningsverket i Helsingfors underrättas.

5.3. Hur anmäler man en ”sanktionsträff” till myndigheten?

Anmälan görs till utsökningsverket i Helsingfors.

Föreslå en fråga genom att skicka in den till pakotteet.um@formin.fi

Detta dokument

Sidansvarig Enheten för folkrätt

Uppdaterat 10.6.2016

Takaisin ylös