Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter

Ålands särställning

Det självstyrande landskapet Åland ligger sydväst om Finland. Åland är en demilitariserad svenskspråkig del av Finland. Landskapet består av över 6 700 öar, men befolkningen, nuförtiden 28 000 personer, är endast bosatta på 65 öar. Över 40 procent av Ålands befolkning bor i Mariehamn, som är den enda staden, med en 16 kommuner i landskapet.

Åland i korthet 

Areal 13 517 km², varav 1 527 km² landyta
Huvudön 1 010 km²
Folkmängd 31.12.2010: 28 007 personer varav 11 190 i Mariehamn

Ålands demilitarisering 

Åland är demilitariserat. Det betyder att det inte får finnas någon militär närvaro i landskapet och att öarna inte får befästas. Åland är också neutraliserat och måste i fall av en konflikt hållas utanför alla krigshandlingar.

Ålands karta. Foto: Annica Jansson/www.visitaland.comÅlands karta. Foto: Annica Jansson/www.visitaland.com

Lantmäteriverket har på utrikesministeriets uppdrag definierat gränserna för det demilitariserade och neutraliserade området runt Åland enligt konventionen angående Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering (FördrS 1/1922) enligt ett modernt koordinatsystem.

Den tekniska definieringen från december 2012 utgår från den av justitieministeriet 2005 tillsatta gränsarbetsgruppens förslag och gör det möjligt att rita in den demilitariserade zonen på kartan.

Självstyrets historia 

I likhet med resten av Finland har också Åland varit en del av det svenska riket och år 1809 när Sverige blev tvunget att överlåta Finland och Åland till det ryska kejsardömet blev landskapet en del av storfurstendömet Finland.

När Finland blev självständigt 1917 beslutade företrädare för de åländska kommunerna att begära att landskapet skulle återanslutas till Sverige. Finland avvisade begäran och riksdagen försäkte lösa problemet genom att stifta en lag om Ålands självstyre 1920.

Ålänningarna vägrade att godkänna lagen och eftersom landskapets ställning verkade leda till en öppen konflikt mellan Finland och Sverige bad man att det nygrundade Nationernas förbund skulle lösa konflikten.

Nationernas förbund beslutade 1921 att Åland skulle tillhöra Finland. Finland blev skyldigt att garantera landskapsinvånarnas svenskspråkiga kultur, det svenska språket, lokala seder och självstyret. Åland har varit demilitariserat sedan Parisfreden 1856 efter Krimkriget. När Nationernas förbund avgjorde Ålands statstillhörighet 1921 befästes demilitariseringen från år 1856.

Åland neutraliserades i samma konvention. Demilitariseringen befästes i Parisfreden 1947.

Lagen om Ålands självstyre från 1920 har ändrats i sin helhet två gånger, åren 1951 och 1993.

Ålands lagting   

Ålands lagstiftande organ, lagtinget, består av 30 medlemmar som väljs vart fjärde år. Lagtinget utnämner lanskapsregeringen.

Lagtinget stiftar lagar som rör landskapets inre angelägenheter och har budgetbefogenheter. Lagtinget beslutar hur Ålands budget fördelas. Inkomstdelen i budgeten består dels av lanskapets egna intäkter och dels av årliga bidrag som beviljas av Finlands regering som delvis är återbetalning av de skatter som betalats i landskapet.

Lagtinget har rätt att stifta lagar inom följande områden:

  • undervisning, kultur och fornminnen

  • hälso- och sjukvård

  • miljövård

  • främjande av näringslivet

  • intern trafik

  • kommunalförvaltning

  • polisväsendet

  • postväsendet

  • radio och tv

Finlands lag gäller på de områden där lagtinget inte har lagstiftningsbehörighet:

  • utrikesärenden

  • största delen av civil- och straffrätten

  • domstolarna

  • tullen

  • statsbeskattningen

Landskapet Åland har en riksdagsledamot i Finlands riksdag som garanterar att landskapets intressen beaktas även där.

Den åländska hembygdsrätten 

Man får hembygdsrätt på Åland vid födseln om någondera föräldern har hembygdsrätt. En inflyttad person kan ansöka om hembygdsrätt om han eller hon bott i landskapet i fem år, är finländsk medborgare och har tillräckliga kunskaper i svenska.

Åland består av över 6 700 öar. Foto:Annica Jansson/www.visitaland.comÅland består av över 6 700 öar. Foto:Annica Jansson/www.visitaland.com

En ålänning som bor utanför landskapet i fem år förlorar sin hembygdsrätt.

Hembygdsrätt är en förutsättning för:

  •  rösträtt och rätten att ställa upp i lagtingsval

  • rätten att äga och förvalta fast egendom på Åland

  • rätten att utöva näringsverksamhet på Åland

Landskapsregeringen kan bevilja undantag när det gäller förutsättningarna för hembygdsrätt för den som vill köpa fast egendom eller utöva näringsverksamhet på Åland.

Språkbestämmelserna på Åland 

Ålands flagg. Foto: Henna Knuutila/www.visitaland.comÅlands flagg. Foto: Henna Knuutila/www.visitaland.com

Ålands enda officiella språk är svenska. Landskapets regionala, kommunala och statliga myndigheters ämbetsspråk är svenska.

Enligt självstyrelselagen ska all kommunikation mellan finländska och åländska myndigheter ske på svenska.

Också kommunikationen mellan finskspråkiga personer och åländska myndigheter måste ske på svenska.

Ålands särställning inom EU 

När Finland anslöt sig till Europeiska unionen 1995 gav Ålands lagting i enlighet med självstyrelselagen och efter två skilda folkomröstningar sitt godkännande till att landskapet blev medlem i EU. Ålands relation till EU regleras av ett protokoll som innehåller särskilda bestämmelser angående rätten att äga fast egendom och rätten att utöva näringsverksamhet i landskapet. Protokollet bekräftar Ålands folkrättsliga särställning.

I Ålandsprotokollet fastställs också att landskapet när det gäller indirekt beskattning ska betraktas som ett tredjeland. Skattefriheten mellan länder inom EU upphörde 1999. Detta undantag möjliggör skattefri försäljning på resor mellan Åland och finländska fastlandet.

Kontaktgruppen mellan Ålands landskapsregering och utrikesministeriet

Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering tillkom år 1998 genom beslut av utrikesminister Tarja Halonen. Kontaktgruppen har tillsatts i syfte att utveckla och öka Ålandsexemplets användning i internationella sammanhang samt i syfte att också på annat sätt öka informationen om samt kontakterna till Åland.

pdfKontaktgruppens verksamhetsplan 2017 (pdf, 2 sidor, 105 kb)
 

Detta dokument

Uppdaterat 28.9.2017

Takaisin ylös