Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Klimatförändring – världsomfattande politik och samarbete

Klimatförändringen har långtgående följder. Därför måste klimatåtgärder vara en del av all samhällspolitik, av utrikes-, säkerhets-, handels- och utvecklingspolitiken. Klimatförändringen drabbar de fattigaste utvecklingsländerna allra hårdast. Finland stöder klimatåtgärder i utvecklingsländer som en del av utvecklingssamarbetet.

Internationella klimatavtal

Klimatavtalet från Paris som antogs 2015 är en av de viktigaste milstolparna i arbetet mot klimatförändringen. Två andra viktiga avtal är FN:s ramkonvention om klimatförändringar från 1992 och Kyotoprotokollet i anslutning till den.  

Parisavtalet är omfattande och juridiskt bindande. För första gången har nästan alla världens länder förklarat att de är beredda att vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. 

Målen i klimatavtalet från Paris är att jordens medeltemperatur inte ska stiga med mer än två grader och att parterna ska vidta åtgärder för att uppvärmingen ska hållas under 1,5 grader. Det ingår också långsiktiga mål gällande anpassningen till klimatförändringen. Man försöker rikta penningflöden till koldioxidsnål och hållbar utveckling. 

Växthusgasutsläppen ska globalt nå sin kulmen så snart som möjligt och sedan minska snabbt. Målet är att växthusgasutsläpp orsakade av människan och jordens kolsänkor är i balans mot slutet av detta århundrade.

Parisavtalet innehåller inga kvantitativa åtaganden om minskade utsläpp. Varje land bereder utgående från avtalet nationella utsläppsmål och informerar sedan de övriga parterna om hur de uppnås. Parisavtalet trädde i kraft i november 2016 och då ratificerade Finland också avtalet. För närvarande pågår internationella klimatförhandlingar om detaljerna i genomförandet.

Utsläppen ska minskas globalt utgående från Parisavtalet från och med år 2020. Innan det sker klimatåtgärderna utifrån Kyotoprotokollet och de kortsiktiga åtgärder som avtalades i Paris. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005. Det är det första juridiskt bindande avtalet för att minska utsläpp globalt.

Klimatförändringen sätter käppar i hjulet för utvecklingen 

De negativa effekter som klimatförändringen har på klimatet lokalt, som till exempel stormar och torka, orsakar problem främst i de allra fattigaste länderna och i små öriken. Klimatförändringens följder måste tas i beaktande i ländernas planer för framtiden för att de resultat som uppnås inte ska raderas.

Klimatförändringen ger också upphov till säkerhetshot. Den orsakar migration, sämre matsäkerhet och olika hälsohot, den skapar konkurrens om naturresurser och föder på så vis konflikter.

I den övergripande syn på säkerhet som är härskande i EU:s och Finlands säkerhetspolitik betonar man genomgripande och förebyggande åtgärder. Finland stöder klimatåtgärder i utvecklingsländer som en del av utvecklingssamarbetet.

Med anpassning till klimatförändringen avses att man identifierar de negativa effekterna och förbereder sig på dem. Målet är att minska sårbarheten både i samhällen och i ekosystem och att förbättra deras förmåga att återhämta sig efter katastrofer orsakade av klimatförändringen. 

Anpassningsåtgärderna kan variera mycket från plats till plats. Ett kustområde som drabbas av stormar behöver andra åtgärder än betesmarker som hotas av torka. 

Klimatförändringen påverkar män och kvinnor på olika sätt

Klimatförändringen påverkar hushållens matsäkerhet, vilket i många utvecklingsländer huvudsakligen är kvinnornas område.

Kvinnor har mångsidiga erfarenheter av hur man bäst anpassar sig till klimatförändringar och hur de mest effektivt kan bekämpas. Kvinnor har emellertid ofta dåliga möjligheter att påverka beslutsfattandet.

Finland har sedan 2008 arbetat för att ett könsperspektiv ska beaktas i klimatarbetet. I enlighet med Finlands målsättning ingår det ett jämställdhetsperspektiv i klimatavtalet från Paris. Avtalets parter uppmanas att beakta jämställdhet och kvinnors påverkansmöjligheter i klimatåtgärderna.

Finland stöder klimatåtgärder i utvecklingsländer som en del av utvecklingssamarbetet

Utvecklingsländer behöver stöd för sina egna klimatåtgärder. Stödet behövs till exempel för att utveckla lagstiftningen och tjänstemännens färdigheter och för att stärka institutioner. Därtill är det också viktigt att förbättra vanliga medborgares beredskap att klara av klimatförändringens följder, både i städer och på landsbygden.

Industriländerna stöder fattigare länder på olika sätt. De ger pengar och experthjälp för att utvecklingsländernas egen beredskap att agera ska utvecklas. Också utveckling och överföring av teknik spelar en viktig roll. Utvecklingssamarbete spelar en viktig roll på alla dessa områden. 

Finland ger sitt stöd genom flera olika kanaler. Dessa är till exempel Globala miljöfonden (Global Environment Facility, GEF) och Gröna klimatfonden (Green Climate Fund, GCF), bilaterala utvecklingsprojekt och civilsamhällesorganisationers projekt. Klimataspekten beaktas också i Finnfunds finansiering.

Exempel på Finlands stöd till klimatåtgärder i utvecklingsländer:

  • Genom Meteorologiska institutets projekt stöds utvecklingsländers anpassning till klimat som förändras. Huvudtyngdpunkten ligger på att utveckla ländernas egna vädertjänster.

  • Finland stöder FN:s program REDD+ för att stoppa avskogningen i nästan alla målländer för skogssamarbete, bland annat i Zambia och Myanmar. I projekten utvecklas i synnerhet utredningar om koldioxid och biomassa samt system för skoglig information. 

Stoppa avskogningen

Skogar binder koldioxid. De växthusgaser som orsakas av avskogning, det vill säga att skogar försvinner, står för kring av femtedel av de globala växthusgasutsläppen.

Att minska avskogningen och förbättra skogarnas tillstånd har också många andra fördelar, till exempel för skydd av vattendrag och naturens mångfald och förebyggande av jorderosion.

Det finns mycket skog i Finland och vi kan utnyttja den kunskap vi har för att stödja hållbart skogsbruk i utvecklingsländer. Klimatförändringen tas i beaktande när skogsprojekt i utvecklingsländer planeras. 

Utsläppsmarknaden ger kostnadseffektiv utsläppsminskning

För att hejda klimatförändringen behövs kostnadseffektiva sätt att minska utsläpp. Ett sätt är att sätta ett pris på alla utsläpp av växthusgaser. Det hjälper att styra investeringar till koldioxidsnålare alternativ. 

Finland stöder prissättningen av utsläpp i utvecklingsländer bland annat genom Världsbankens fond Partnership for Market Readiness. Genom fonden får 19 länder hjälp med att utveckla system för utsläppshandel, koldioxidskatter och andra prissättningssystem för utsläpp. 

Utöver utvecklingssamarbetet investerar utrikesministeriet också i utsläppsminskande genom Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM). Det är ett system underställt Kyotoprotokollet genom vilket industriländerna finansierar projekt för utsläppsminskning i utvecklingsländer.

Målländerna gynnas genom att de får finansiering och ny teknik för att underlätta hållbar utveckling. Industriländerna får i sin utnyttja de utsläppsminskningar som projekten ger upphov till och kan på så vis komplettera sina egna åtaganden gällande utsläppsminskning.

I Finlands CDM-projektportfölj ingår ungefär 150 projekt. Det är arbets- och näringsministeriet som samordnar programmet för köp av så kallade Kyotoenheter, det vill säga utsläppsrätter genom CDM.

Under Kyotoprotokollets nu pågående andra åtagandeperiod (2013–2020) införskaffas utsläppsrätter genom följande fonder: Asiatiska utvecklingsbankens Future Carbon Fund, Nordiska miljöfinansieringsbolagets NEFCO Carbon Fund och Världsbankens Prototype Carbon Fund. I dessa har tyngdpunkten förflyttats från inköp till hemtagning av utsläppsrätterna.

Finland har också två bilaterala CDM-projekt: ett projekt kring solkokare i regionen Ningxia i Kina och ett projekt med biogas från avstjälpningsplatsen Ruseifeh i Jordanien.

Detta dokument

På vår webbplats

På andra webbplatser

Sidansvarig Enheten för internationell miljöpolitik

Uppdaterat 23.8.2017

Takaisin ylös