Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet
 

Klimatförändring – världsomfattande politik och samarbete

Klimatförändringen har en omfattande inverkan, så åtgärderna som motverkar klimatförändringen ska ingå i all samhällspolitik, inklusive utrikes-, säkerhets-, handels- och utvecklingspolitik. Klimatförändringens följder drabbar de fattigaste länderna allra mest. Finland stöder utvecklingsländernas klimatåtgärder som en del av sitt utvecklingssamarbete.

FN:s ramkonvention och Kyotoprotokollet fungerar som grund för klimatåtgärderna

FN:s ramkonvention om klimatförändring (United Nations Framework Convention on Climate Change, 1992, UNFCCC) har som mål att stabilisera växthusgasutsläppen i hela världen till en ofarlig nivå.

De 195 länderna som anslutit sig till avtalet hejdar klimatförändringen, d.v.s. minskar sina utsläpp och anpassar sig till de förändringar som klimatförändringen orsakat genom nationella åtgärder.

Klimatkonventionen kompletteras av Kyotoprotokollet (Kyoto Protocol, 1997), som innehåller mer detaljerade åtaganden för utsläppsminskning för industriländerna. 192 länder anslöt sig till protokollet under dess första åtagandeperiod (2008–2012). Anslutandet till den andra åtagandeperioden (2013–2020) är på gång, men till exempel EU-länderna verkställer redan den nya periodens åtaganden.

Länderna som anslutit sig till klimatkonventionen har kommit överens om att man 2015 ska fatta ett beslut om en ny konvention som binder alla länder. För att vända riktningen på klimatförändringen behövs åtgärder från alla länder.

Klimatförändringen är ett betydande hinder för utveckling

Den skadliga inverkan som klimatförändringen har på det lokala klimatet, till exempel fler stormar eller ökad torka, orsakar problem i synnerhet för de allra fattigaste länderna och små öriken.

Klimatförändringen orsakar även hot mot säkerheten. Den kan påverka migrationen, försvaga livsmedelstryggheten, öka konkurrensen om naturtillgångar och därmed uppegga konflikter.

Klimatförändringen och dess inverkan bör tas i beaktande i ländernas utvecklingsplanering så att de uppnådda eller eftertraktade utvecklingsresultaten inte omintetgörs.

I EU:s och Finlands säkerhetspolitiks breda säkerhetssynvinkel betonas helhetsmässiga och förebyggande åtgärder. Finland stöder utvecklingsländernas klimatåtgärder som en del av sitt utvecklingssamarbete.

Klimatförändringen påverkar män och kvinnor på olika sätt

Klimatförändringen har en skadlig inverkan på bland annat hushållens livsmedelstrygghet, som i utvecklingsländer främst är på kvinnornas ansvar.

Kvinnor har mångsidiga vardagliga erfarenheter av hur man på bästa sätt kan anpassa sig till klimatförändringen och hur den kan hejdas på bästa sätt. Däremot har kvinnor ofta små möjligheter att påverka beslutsfattandet.

Från och med 2008 har Finland stött arbetet för att beakta könsperspektivet i klimatarbetet. Målet är att kvinnor i den nya klimatkonventionen och verkställandet av den ska beaktas som beslutsfattare och aktiva aktörer.

Finland stöder utvecklingsländernas klimatåtgärder som en del av sitt utvecklingssamarbete

Utvecklingsländerna behöver stöd för att till exempel utveckla lagstiftningen och klimattjänstemännens kompetens, stärka klimatinstitutionerna och öka medborgarnas tekniska beredskap från byar till storstäderna.

Industriländerna stöder de fattigaste länderna med finansiering och experthjälp, genom att utveckla utvecklingsländernas tekniska beredskap samt utveckla och överföra teknologi. Det stöd som ges i form av utvecklingssamarbete har en viktig roll i detta arbete.

Finland använder olika kanaler för att ge stöd, bland annat fonder som står under klimatkonventionen, bilaterala utvecklingssamarbetsprojekt eller medborgarorganisationers projekt. Klimatperspektivet uppmärksammas även i Finnfunds finansiering.

De viktigaste av fonderna som står under klimatkonventionen är Globala miljöfonden (Global Environment Facility, GEF) och den nya Gröna Klimatfonden (Green Climate Fund, GCF).

Exempel på Finlands stöd till klimatåtgärder i utvecklingsländer:

  • Vi stöder utvecklingsländers anpassning genom Meteorologiska institutets meteorologiprojekt. Deras tyngdpunkt ligger på att utveckla utvecklingsländernas egna vädertjänster.
  • I Sydostasien stöder vi nätverket av tjänstemän som ansvarar för klimatkonventionen, som upprätthålls av FN:s miljöprogram UNEP. Genom nätverket delas information och erfarenheter samt ges kamratstöd.
  • Vi stöder till exempel REDD+-programmen, som hejdar skogsförlusten genom kol- och biomassautredningar och genom att utveckla skogsdatasystem, i nästan alla av skogssamarbetets målländer.

Stöd för utvecklingsländer i att anpassa sig till klimatförändringen

Att anpassa sig till klimatförändringen innebär att identifiera och förbereda sig på klimatförändringens skadliga inverkan. Man strävar till att minska både människosamhällenas och natursystemens sårbarhet mot klimatförändringens inverkan samt att förbättra deras förmåga att återhämta sig efter katastrofer som orsakats av klimatförändringen.

Anpassningsåtgärderna är mycket annorlunda till exempel på kusten jämfört med bergsområdenas sluttningsodlingar eller betesmarker som hotas av torka.

Viktigt att minska skogsförlusten

Skogarna binder koldioxid. De växthusgaser som orsakas av skogsförlusten, d.v.s. att skogarna förstörs, omfattar nästan en femtedel av hela världens växthusgasutsläpp.

Genom att minska skogsförlusten och förbättra skogarnas skick uppnår man även många andra fördelar, till exempel beskydd av vattenreserverna och naturens mångfald samt förebyggande av markerosionen.

Finland är ett land täckt av skog. Vi utnyttjar insamlad skogsdata då vi stöder en hållbar skogsindustri i utvecklingsländerna. Vi tar klimatförändringen i beaktande då vi planerar skogsprojekt som finansieras i utvecklingsländer.

Kolmarknaden erbjuder ett kostnadseffektivt sätt att hejda utsläppen

För att hejda klimatförändringen behövs kostnadseffektiva utsläppsminskande åtgärder. Genom att prissätta växthusgasutsläpp anammas kostnaderna som utsläppen orsakar i beslutsfattandet och placeringarna riktas till mer kolsnåla alternativ.

Finland stöder prissättningen av utsläpp i utvecklingsländer bland annat genom Världsbankens fond Partnership for Market Readiness. Genom fonden stöder man Kina, Indien, Brasilien, Sydafrika, Indonesien och 12 andra länder i att utveckla en utsläppsmarknad, kolbeskattning och ett prissättningssystem för övriga utsläpp. 

Förutom utvecklingssamarbete skaffar utrikesministeriet utsläppsminskningar genom placeringar i mekanismen för ren utveckling. Mekanismen för ren utveckling är ett system som ingår i Kyotoprotokollet där industriländerna finansierar utsläppsminskningsprogram i utvecklingsländer. Målländerna drar nytta av programmen då de får finansiering och ny teknik för att främja hållbar utveckling. Industriländerna får tillgång till de utsläppsminskningar som åstadkoms i projekten och kan använda dem för att uppfylla sina egna utsläppsminskningsåtaganden.

I Finlands projektportfölj för mekanismen för ren utveckling finns totalt ca 150 utvecklingslandsprojekt. Arbets- och näringsministeriet koordinerar inköpsprogrammet för Kyotomekanismerna.

Under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (2013–2020) kommer man att skaffa utsläppsminskningar genom följande kolfonder: Asiatiska utvecklingsbankens Future Carbon Fund, Nordiska Miljöfinansieringsbolaget NEFCO:s Carbon Fund och Världbankens Prototype Carbon Fund. I dessa fonder har tyngdpunkten förflyttats från inköp till hemtagning av utsläppsminskningar.

På Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod har Finland även två bilaterala projekt inom mekanismen för ren utveckling, solkokarprojektet i Ningxia i Kina och avstjälpningsplatsgasprojektet i Ruseifeh i Jordanien.

Detta dokument

På vår webbplats

På andra webbplatser

Sidansvarig Enheten för internationell miljöpolitik

Uppdaterat 13.7.2015

Takaisin ylös